Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
40
NUTIDA SJÖMANSVÅRD OCH DIASPORA VERKSAMHET
samma utestänga sådana svenska sjömän, hvilka äro anställda på
utländska fartyg. Det är ju kyrkans skyldighet att uppsöka dem,
som hålla på att söndra sig från henne, och det lärer väl då också
vara statens skyldighet att med de rent materiella medel, som
stå till dess förfogande, komma kyrkan till hjelp.»–-
Han föreslår därför, att ur betänkandet borde utgå orden: »i
svenska handelsflottan anställda». En följande talare vill ha
ordet »utländska» inskjutet före »handelsplatser». I enlighet
härmed beslutar kyrkomötet att i skrivelse till Kungl. Maj:t anhålla,
»att K. M:t täcktes taga under öfvervägande, huruvida ej
åtgärder böra vidtagas för beredande af nödig själavård l:o å ön S:t
Barthélemy för den evangeliskt-lutherska kyrkans bekännare,
samt 2:o å större utländska handelsplatser, i vidsträcktare mån
än hittills skett för svenska sjömän».
Denna skrivelse av den 7 okt. 1873 sändes till svenska
beskickningar och konsulat utrikes för inhämtande av upplysningar och
förslag. Först år 1875 är utredningen verkställd, och lc.
proposition i ärendet kan avlåtas till riksdagen. Vid ärendets
beredning föreslår ecklesiastikministern, att frågan om ön S:t
Barthélemy måtte överlämnas åt finansministerns försorg. Rörande
behovet av sjömansvård hade inhämtats följande. I Belgien och
Nederländerna (Holland) hade norrmännen för avsikt att upptaga
ett arbete bland sjömännen och i någon hamnstad uppföra en
kyrka, som komme att stå öppen även för svenska sjömän. Till
Antwerpen komme för övrigt mycket få svenska fartyg. Vad
England beträffade, funnes i London en svensk, en norsk och en
dansk kyrka med där anställda präster. I Cardiff, Leith och
Shields funnes norska präster, vadan det där vore »nöjaktigt
sörjdt för tillgång till gudstjenst för våra sjömän». Återstodo
Hartlepool, som år 1872 besökts av 218 svenska fartyg,
Sunderland, s. å. besökt av 141 och Middlesbrough av 114 svenska
fartyg. Där ansågs behov föreligga. Ministern i London hade som
huvudstation föreslagit Hartlepool. De nämnda platserna låge så
nära varandra, att arbetet i dem kunde ombesörjas av endast
en präst.
På Tyskland hade den svenska sjöfarten varit betydande. Men
konsulerna i Hamburg, Lübeck och Stettin meddelade, att de
svenska fartygen som oftast kommo direkt från svensk hamn oc.h
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
