Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
54
NUTIDA SJÖMANSVÅRD OCH DIASPORA VERKSAMHET
— kanske icke i regel, men mycket ofta. Hustru och barn
tillhöra kanske det land, där den gamle framlevat större delen av sitt
liv. De växa ej sällan ifrån maken och fadern — främlingen.
Gamla kvinnor, som glömt sig kvar i utlandet ända till dess
ålderdomen börjar göra dem arbetsodugliga, bliva ännu mera
ensamma. Hos alla vakna då minnena från hemlandet, som blir
dem smärtsamt kärt, därför att de sällan kunna hoppas på att få
återse det. För dem blir kyrkan det Sverige, till vilket de ty sig
och där de finna öron, som vilja lyssna till, och hjärtan, som vilja
förstå dem. Varje utlandspräst möter ensamma gamla landsmän,
ty sådana finnas överallt. Och det hör till det mest glädjande i
hans uppgift att söka sprida ljus på deras ensliga väg.
En bestämmelse, som under lång tid vållade utlandssvenskarna
en mängd förtret, var den s. k. »tioårslagen», enligt vilken svensk
medborgare efter 10 års vistelse i utlandet förlorade sin
medborgarrätt, med mindre han före periodens utgång hos svensk
beskickning eller konsulat gjort förbehåll för dess bibehållande.
De flesta kände ej till dessa bestämmelser eller försummade att
uppfylla villkoret. Därigenom uppstod en stor grupp
fosterlands-lösa, som ingenstädes hörde hemma.
Utlandsprästerna påvisade outtröttligt lagens olämplighet och
yrkade på dess upphävande. Efter lång väntan kom ändtligen en
ny lag om förvärvande och förlust av medborgarrätt den 23 maj
1925 med förmånligare bestämmelser för utlandssvenskar. Största
förtjänsten i fråga om »tioårslagens» upphävande tillkommer
professor Vilhelm Lundström. Denne har ock skapat och varit
själen i »Riksföreningen för svenskhetens bevarande». Med aldrig
tröttnande iver har professor Lundström arbetat på att
sammansluta landsmännen utrikes och hos dem vidmakthålla kärleken
till hemlandet. Detta arbete har ofta blivit vår kyrkas verksamhet
till gagn.
Med den kyrkliga gärningen äro vidare viktiga sociala uppgifter
förknippade. Dessa få under vissa förhållanden karaktären av
understödsverksamhet. Ordnandet av dessa angelägenheter hör
vanligtvis till de första åtgärderna, då kyrkligt arbete upptages i
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
