Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
VERKSAMHETENS UTVECKLING
93
ekonomiskt understöd lämnats dylik verksamhet i Bordeaux
(såsom förut nämnts) samt i Genua.
Vid olika tidpunkter har ifrågasatts upptagande av
sjömansvård på flera andra platser, såsom St. Petersburg, Narvik,
Marseille och Syd-Shields. Av olika anledningar ha dessa önskemål
icke kunnat förverkligas eller frågan därom måst uppskjutas.
Vi finna av denna översikt, att verksamheten under
50-årspe-riodens förra hälft inskränkte sig till några få platser. Under
senare hälften däremot konstatera vi en glädjande utveckling både
på sjömansvårdens och diasporaverksamhetens område. Det är
nödvändigt, att hemlandsförsamlingens kärlek till verket och
offervillighet för detsamma håller jämna steg med denna utveckling.
Verksamhetens ekonomi.
Som vi förut sett, beviljade riksdagen fr. o. m. år 1876 elt
årligt belopp av 8,000 kronor till avlöning av sjömansprästerna i
West Hartlepool och Kiel. När sedan kyrklig verksamhet bland
svenska sjömän upptogs i de nordfranska hamnarna, höjdes
anslaget till 10,000 kronor. För löpande utgifter på arbetsplatserna
beviljades inga medel. Dessa utgifter måste bestridas genom
insamling av de på respektive platser fastboende eller genom
kol-lekter.
Under denna tid voro inga räkenskaper av nöden. Sådana
började föras först sedan Missionsstyrelsen fått sig ledningen av
sjömansvården och sedermera även av diasporaverksamheten
anförtrodd. Därefter har verksamheten varit hänvisad till följande
inkomstkällor:
Statsbidrag till avlöning av sjömans- och diasporapräster,
stundom även av assistenter. Då på någon plats bildats församling,
som hänförts till Uppsala ärkestift, har statsbidraget till
kyrkoherdens avlöning sändts direkt till vederbörande församlingskassa.
Vidare kollekter, som sedan 1892 beviljats för tre år i sänder.
Därjämte frivilliga bidrag av arbetsföreningar och enskilda.
Slutligen tillkomma räntor och andel i tidningsverksamhet
m. m., vilka hittills stannat vid jämförelsevis små belopp.
Att denna inkomstpost visar en så kraftig ökning för
5-års-perioden 1918—1922 (se omstående tablå), beror dels på den då
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
