Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
174
DE SÄRSKILDA STATIONERNA
kommittén för belgierna. När detta var förbrukat, igångsattes
åtelen insamling i Sverige. Denna uppgick till 7,000 francs.
Vid pastor Börjesons avresa överlämnades hjälpverksamheten
till konsulatet, och för den religiösa verksamheten blev den norska
kyrkan på platsen medelpunkt.
Under de följande krigsåren låg den kyrkliga verksamheten i
Antwerpen fullständigt nere. Men för år 1916 är att anteckna en
händelse av mycket stor vikt. Då blev nämligen, genom
förmedling av generalkonsul Petri, kyrkan mecl tillhörande läsrum och
pastorsbostad inköpt av Missionsstyrelsen. Detta hade ifrågasatts
redan år 1909, men då icke kunnat genomföras. Läget är
ypperligt — strax invid den stora stråkvägen från dockorna —, tomten
ganska rymlig, och vad priset beträffar var detta på grund av då
rådande kursförhållanden synnerligen gynnsamt. Åtgärden att
göra dessa redan inarbetade lokaler till förblivande samlingspunkt
för verksamheten i Antwerpen var synnerligen välbetänkt.
* *
Envar kan lätt tänka sig, hur ett hus ser ut, när det under
fyra års tid stått nästan obebott och saknat en vårdande hand.
Smutsigt och mörkt, tapeterna i trasor, målningen förstörd. Det
var ett sådant hus den nye sjömansprästen, Sven Åkerblom, kom
till, då han julaftonen 1919 drog in i Antwerpens svenska
prästgård. Under krigstiden hacle ingenting kunnat göras för husets
underhåll och det liade ju heller icke tjänat någonting till, då
verksamheten låg nere. Men så föga inbjudande lokalerna än sågo
ut, så hade de blivit våra, ett stycke Sverige i främmande land.
Och hur kan man ej älska det svenska hem, som är en givet alt
vakta och vårda därute i förskingringen.
Kyrkan kunde ju ej strax tagas i bruk. Därför fingo både präst
och församling en tid åtnjuta gästfrihet i den norska kyrkan. Den
där anställde sjömanspastorn, Kinge, hade under de mörka åren
välvilligt tagit sig an även svenskarna i Antwerpen.
En dag, som bör ihågkommas i vår därvarande verksamhets
historia, är den 4 januari 1920, ty då hölls den första gudstjänsten
efter arbetets återupptagande. Generalkonsul Petri hälsade därvid
den tillträdande pastorn välkommen till sitt arbetsfält. Samtidigt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
