Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
SJÖMANSVÅRD OCH VERKSAMHET BLAND NORDSJÖFISKARS
203
samhet blev det bl. a. möjligt att lämna resebidrag till Sverige åt
svenska Kiel-barn, varigenom dessa fingo tillfälle att lära känna
fädernas land.
Nya uppgifter.
Så småningom kom arbetet inom kolonien att inrikta sig mot
trenne önskemål. Det första av dessa var svensk
församlingsbildning i Kiel.
Hittills hade de svenska prästerna därstädes betraktats såsom
i första rummet sjömanspräster. Den svenska kolonien
försummades icke utan betjänades så långt tid och krafter det medgåvo.
Men någon ansats till sammanslutning av landsmännen hade ännu
ej gjorts. Emellertid bildades svenska församlingar flerstädes
utrikes, där ett större antal landsmän bosatt sig. I Kiel med
närmaste provinser, Schleswig-Holstein, voro svenskarna ganska
talrika, enligt 1911 års statistiska uppgifter över 4,000. Då nu en
dylik sammanslutning med visshet skulle medföra större kraft och
stadga i arbetet, blev den som sagt pastorns första önskemål. Ett
steg mot dess förverkligande togs på Gustaf Adolfs-festen år 1913,
då »Den Svenska Kyrkoföreningen i Kiel» bildades. Denna gjorde
till sin uppgift 1) att på nationellt kyrklig grund sammansluta
de i Kiel boende landsmännen samt 2) att söka åstadkomma bättre
lokaler för det kyrkliga arbetet på platsen. Vid 1913 års slut
räknar den 80 medlemmar och den har därefter ständigt tillväxt.
Men till någon formlig församlingsbildning har det ännu icke
kommit.
Det andra önskemålet var åstadkommandet av ett svenskt hem
i Kiel. Som förut är sagt höllos under många år de svenska
gudstjänsterna i S:t Jürgenskapellet och därefter i S:t Jürgenskyrkans
konfirmandsal. Vid högtidligare tillfällen åtnjöt man för
gudstjänsterna gästfrihet i Heiligen-Geistkirche, varjämte det s. k.
»Lutherhaus» stundom upplåts åt svenskarna. Ända till 1915 års
början hade man ett redan förut nämnt primitivt och trångt
läsrum i det gamla Hansamagasinet. Nyårsdagen 1915 invigdes till
stor glädje för pastor och menighet en ny, men förhyrd
läsrumslokal jämte församlingssal och vaktmästarebostad i Eisenbahn
damm 13 B. Lokalen kallades visserligen det nya hemmet och
uppgavs vara »verkligt inbjudande», men redan från början fann
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
