Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
•254
DE SÄRSKILDA STATIONERNA
var för sig kunna uppvisa ett energiskt och fruktbärande arbete.
Och de platser inom vårt land, där församlingslivet nått en dylik
livaktighet, torde ej vara många. Den personliga troskraft, som
skapat fram allt detta, kunna vi beundra. Men vi sluta som vi
börjat: Gud har i rikt mått välsignat det arbetet. Därför: Soli
Deo gloria, Gud allena äran!
Oslo.
Överallt i världen träffar man svenskar, och naturligtvis måste
deras antal i det närmaste grannlandet vara betydande.
Talrika äro de i gränsstaden, det minnesrika Fredrikshald,
kanske ännu mer i Fredriksstad, där befolkningen i »Vestsiden»
har ett starkt svenskt inslag. I Tönsberg, Drammen, Dröbak
m. fi. platser finnas svenska kolonier, vars medlemmar hittills
fort och lätt förnorskats. Talrikast förekomma de dock i
huvudstaden, där antalet vid vårt kyrkliga arbetes början år 1911
ansågs vara omkring 12,000, däri icke inberäknade alla som fått
norsk medborgarrätt, ej heller det stora antalet tillfälliga resande
eller arbetssökande.
Naturligtvis är det våra västliga provinser, Värmland, Dal och
Bohuslän, särskildt dess norra del, som få släppa till största
procenten i denna emigration. Vad är det månne som gör, att
svenskar i så stort antal söka sig till Norge? Här kan man peka på
orsaker av olika art. Dels goda arbetstillfällen och förtjänster, dels
dragningen till större samhällen och nya förhållanden. Oslo är
och ännu mer har varit för nord-bohuslänningen liksom
Köpenhamn för skåningen praktiskt taget huvudstaden. Sin egen
hoppas han kanske aldrig att få se. Dels slutligen finner svensken
det gemytligt och trivsamt i Norge. Där känner han mycket
mindre än hemma av vår beryktade »klasskillnad», den där
gärna kunde få emigrera, helst långt bort.
Å andra sidan är svensken, särskildt yrkesmannen och
grovarbetaren, liögt värderad i Norge. Han är som regel intelligent,
energisk och pålitlig både i handel och vandel och i sitt arbete.
Därtill är han ej så »snakkesalig» som hans norske jämställde.
Får han vara ifred, utför han sitt arbete tyst och träget och följer
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
