Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
•286
DE SÄRSKILDA STATIONERNA
dö i Norden’, det knappt var någon, som sjöng det
utomlands vanligen förekommande ’för Norden’, utan markerat i
Norden.»
En framgång eggar vanligen I ill nya friska tag. Så ock här.
Redan nästa år är man i färd med att bygga prästgård. Hyrorna
voro mycket höga i Johannesburg. En enkel lägenhet kostade
3,000 kronor. Detta tyngde ned årsbudgeten. Till ett bygge kunde
man av intresserade få bidrag. Värre är det i regel att samla in
penningar ii 11 de löpande utgifterna. Alltnog, man begärde och
fick Missionsstyrelsens tillstånd att använda 1912 års allmänna
kollekter i Sverige till uppförande av prästgård. Resten av
summan upplånades, och snart låg prästgården färdig på en höjd i
staden, endast 15 minuters väg från kyrkan. När aili detta
lyckligen utförts, var dock församlingens skuld avsevärd. Men dess
hopp om hjälp till dess betalande sveks ej. Dels kommo ganska
rikliga kollekter under 6 års tid hemifrån, dels lämnade konsul
W. Frykberg församlingen ett kraftigt stöd. Från honom och
hans firma skänktes ett ansenligt belopp. Och dessutom
intresserade han sina affärsvänner i Sverige för kyrkosaken i
Johannesburg. Av dessa, bland vilka särskildt kan nämnas
aktiebolaget »Transatlantic», lämnades ett bidrag av 10,000 kronor.
Därigenom blev församlingen år 1918 skuldfri och kunde
dessutom avsätta nyssnämnda summa till ett blivande läsrum för
svenska sjömän i Durban.
Men det viktigaste var dock arbetet i kyrka och läsrum, det
»kyrkligt-fösterländska» arbetet, såsom det kallades och var.
Efter pastor Bomans ankomst hölls gudstjänst i den lilla kyrkan
varje söndag. Man prövade sig fram angående lämplig tid och
fann att gudstjänsttiden varannan söndag borde sättas till kl. halv
12 f. m. och varannan till kl. 4 e. m. Stora skaror voro ej att
vänta. Församlingen var spridd över Johannesburgs vidsträckta
område, och för många var det ett kostsamt företag att begiva sig
till kyrkan. Andra ville gärna infinna sig men hindrades av
söndagsarbetet vid gruvorna. Somliga voro likgiltiga för kyrkans
viktigaste gärning och kunde blott förstå och draga nytta av dess
kulturellt-fosterländska verksamhet.
Men en kärntrupp av kyrkobesökande fanns där som på andra
platser, och för den voro gudstjänsterna med psalmsång och bön
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
