I Hvitavall. Visor och sagor / II. / 48 (1895) Author: Anna Maria Roos Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Prinsessan Titti.

Prinsessan Titti af Tripoli, hon sprang öfver blommande äng, hon tappade båd’ hatt oeh slöja, det gick i så flygande fläng. Efter sprungo små tärnor, de sprungo med flämtande bröst, de lyfte på silkessläpen och ropade med ängslig röst: »Ack, tänken dock, nådig prinsessa, på hur I här faren fram! Om vördi’ fru hofmästarinnan Er såge, nog fingen I skam!» »Jag vånne, fru hofmästarinnan hon sutte i högaste tall! Där kunde hon få för kråkorna små predika sin visdom all!» Ack, nådiga fröken prinsessa, förvisst Edra friare sju skulle förhäpnas och dåna, om de Er såge nu!» »Jag vånne mina friare alla de vore långt härifrå! Jag gitter ej se hur de buga och le, och hur de trippa på tå!» Prinsessan hon sprang öfver blommande äng, hon sprang mot den gröna skog. 1 skogens sal, så hög och så sval, där lekte en bäck och log. Därinne på grönskande tufva — liksom på en skogens tron — där satt en pilt med en herdeflöjt, han blåste så ljuflig en ton.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>