Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- Folkvandringstiden
- Beowulf
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Geatas-polemiken.
Men vilket folk avses med »geatas»? Voro dessa geater svenska gautar
eller danska jutar? Frågan synes till en början mycket enkel att besvara, ty
språkligt måste det nordiska gautar på angelsaksiska bliva geatas och det
nordiska jutar eller iotar på angelsaksiska bliva eotas, yte eller iotas. Likväl
har härom en häftig filologisk strid utkämpats, och jag skall här anföra de
viktigaste skälen för de båda åsikterna, då frågan för vår äldre
litteraturhistoria är av yttersta vikt. Därvid frånser jag dock vissa yttranden i dikten,
vilka — efter vad som på båda sidor medgives — kunna härröra från den
engelske författaren själv; så t. ex. skildras geaternas kust såsom klippig och
örik, vilket väl passar in på den gautiska kusten både i Västergötland och
vid Bråviken, men däremot ej på Jutland. Men detta kan mycket väl härröra
från Beowulf-skalden och behöver ej hava lånats från hans förebilder.
De skäl, som hava anförts för juteteorien, äro huvudsakligen följande:
1) Det är visserligen sant, att geatas betyder gautar, men i sin översättning
av Bedas latinska kyrkohistoria återger konung Alfred Bedas juta med geatas.
Härpå svaras, att konung Alfred tydligen ej kände till skillnaden mellan jutar,
gautar och gutar, ty visserligen återger han i sin översättning på ett ställe
(tre gånger) jutæ med geatas, men på ett annat ställe i samma arbete
översätter han det med det språkligt riktiga eotas, och i en annan angelsaksisk
översättning av Beda återges originalets jutæ: riktigt med eotas. Argumentet
visar således intet.
2) I dikten berättas, att geaterna under sin konung Hygilak gjort ett
krigståg till Frisland. Ett dylikt krigståg låg onekligen närmare till för jutarna
än för gautarna.
Detta är sant, men för det första ligger intet orimligt i en gautisk färd från
den svenska västkusten till Frisland; längre sjörövartåg företogos t. ex. från
Mälardalen till Sönderjylland.
3) Hygilaks tåg är historiskt och omtalas av den frankiske historieskrivaren
Gregorius av Tours. Enligt Gregorius hette den fientliga härens anförare
Chochilaicus, som tydligen är Beowulfdiktens Hygilak. Men enligt dikten var
denne konung över geatas, enligt Gregorius över dani. Ergo hava diktens
geatas varit danskar.
Detta är emellertid ett klart felslut. Gregorius dani måste antingen vara
ett etnografiskt begrepp, som betecknat nordbor i allmänhet utan hänsyn till
deras svenska, danska eller gautiska nationalitet, eller ett politiskt begrepp,
som avsett danskar till skillnad från svenskar och gautar. I det förra fallet
visar uttrycket dani ingenting och utsäger blott, att de anfallande varit
sjörövare från Norden. I och för sig är ju detta det sannolikaste, ty Gregorius
kände nog ej de nordiska nationaliteterna, utan inbegrep dem under det namn
som bars av de nordbor, som bodde den frankiska monarkien närmast. I
en annan frankisk krönika kallas för övrigt konungen rex gotorum, och i en
frisisk relation av samma överfall, troligen från 700-talet, rex getarum. Men
antager man det andra alternativet — att Hygilak varit en dansk konung —
blir hela dikten obegriplig. Enligt dikten äro danskar och geater två skilda
folk; konung över geaterna är Hygilak, konung över danerna är Hrodgar.
Dikten, som av juteteoriens anhängare med rätta betraktas såsom i denna
punkt ett historiskt dokument, blir då alldeles ohistorisk och kan i varje fall
ej åberopas såsom stöd för åsikten, att Jutland varit ett från Danmark skilt
och oberoende rike. Antingen har dikten eller Gregorius orätt. Enligt dikter
voro daner och geater två olika folk, enligt Gregorius, på detta satt tolkad,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Sun Dec 10 10:50:27 2023
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/ilsvlihi/1/0079.html
