Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Vikingatiden - Runlitteraturen - Rökstenen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Och denna tolkning synes mig vida sannolikare, än
138
r ’
■ Iz
i stil med stamträden i Ynglingatal, Hervararsagan, Ragnar Lodbroks
saga o. s. v.
att strofens senare del avsett en Tjodrik, som gravsatts till häst.
Redan innan man kommit att tänka på Theodoriks staty, hade man
gissat på en annan staty: Marcus Aurelius’ i Rom.
De första leden i genealogien röra sig således inom sagans värld.
Men de led, till vilka ristaren sedan springer över, det tolfte och
trettonde, stå tydligen, såsom man anmärkt, den samtida historien
närmare, ehuru vi ännu befinna oss inom en halvt heroisk värld, ty
blott inom denna hava fem bröder med namnet Valke förekommit.
Efter vad man gemenligen anser, handlar detta parti om en verklig
strid på Själland eller i Sönderjylland, i vilken någon av östgöta-
släktens anherrar deltagit. Därmed slutar utdraget ur den egentliga
släktdikten.
Det med chiffer och äldre runor skrivna partiet förefaller att
referera sig till en annan dikt av företrädesvis mytiskt innehåll och
möjligen i malahattr, så vida hela den poetiska frasen und. goanar
hosli stått i samma versrad. Ordningen mellan de olika partierna
är emellertid så oviss, utdragen eller anspelningarna så dunkla, att
man, så vida man vill tolka dem, kan giva fantasien lösa tyglar.
Så mycket synes dock sannolikt, att Tor här spelat in och att dikten
handlat om en ung hjältes underbara födelse — väl ättens stamfar
och kanske en ättling till Tor.
Möjligen har man i den gåtfulla ristningen icke blott att se ett
referat av en eller flera ättdikter. Det är ock möjligt, att dikten
återgår till en bildlig framställning. En vanlig art av skaldekväden
under vikingatiden var den s. k. skölddikten, d. v. s. ett poem, i
vilket skalden besjöng alla de olika bilderna på en sköld. En dylik
(Ragnarsdrapa) tillskrevs Brage den gamle, en annan (Haustlpng) är
av Tjodolf, en tredje är Egils dikt om Einar Skalaglams sköld.
Av liknande art voro andra dikter, som skrevos om de tapetbilder,
bonader, vilka voro upphängda på väggen, eller de träskulpturer,
som prydde hallen, t. ex. Ulf Uggasons Husdrapa och Torfinns dikt
om en Sigurdsbonad. Som vi sedan skola se, blev det på 1000-
talet mycket vanligt att på gravstenarna avbilda dylika tapeter. Så-
som den mest tilltalande förklaringen av Rökstenens gåtor finner
jag därför följande antagande : att Varins stuga prytts av en bonad,
som i en serie bilder framställt hans stamträd •— bland dessa bil-
der också en, som återgav ryttarstatyen i Aachen, att denna bonad
givit anledning till en svensk skalds ättedikt och att slutligen ett
kortfattat referat av dikten gjorts för den minnessten, som restes
till ära för den unge Vamod.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
