- Project Runeberg -  Illustrerad svensk litteraturhistoria / 1. Forntiden och medeltiden /
155

(1926-1932) [MARC] Author: Henrik Schück, Karl Warburg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Vikingatiden - Vikingatidens svenska diktning

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

r’sk person till hjälte, den bekante Folke Algotsson, men själva
händelsen är fullt ohistorisk och återger blott den gamla dikten om
Freys frieri. Detta åter visar onekligen, att Freysdikten varit be-
kant i 1200-talets Sverige, och när så är — när Frey framför allt
Var en svensk gud och den ritual, som ligger bakom dikten, var
en svensk ritual — hava vi, som det synes mig, rätt att betrakta,
ej just Skirnisfor, men en väsentligen likartad dikt såsom gemen-
samt nordisk samt till sitt ursprung snarast svensk.
Vi vända oss nu till en annan saga. Såsom jag i en särskild Dikter om
undersökning velat visa, var Balder aldrig någon nordisk gud, utan
en sagofigur, vilken såsom sådan blott hörde hemma i litteraturen,
ej i kulten, ehuru sagan om honom dock delvis vilar på mytologisk
grund; särskilt hava myterna om Frey spelat in. Den äldsta formen
hava vi mött i Beowulf: sagan om tvenne bröder, konungasöner, av
v’Ika den ene av misstag med en pil nedskjuter den andre. 1 sin
yngsta form föreligger sagan hos Snorre och i vissa isländska edda-
dikter, men denna isländska Baldersgestalt har även lånat drag från
Kristuslegenden, och dessa drag äro naturligtvis de yngsta. Sagan
ar oss emellertid känd icke blott i sin götiska och sin isländska
F’rrn, utan ock i en dansk och en norsk, vilka båda läsas hos Saxo,
f,ch i en finsk, jär den unge Lemminkäinen är hjälten.
Undersöker man de olika varianter, i vilka den finska traditionen
föreligger, så får man fram följande gemensamma grundform. Lem-
^U’nkäinen har dystra aningar om en förestående dödsfara, och en
hlind herde »med den våta hatten», vars välvilja Lemminkäinen
Underlåtit att köpa, genomborrar honom med en giftig stängel av
’cuta virosa samt kastar kroppen i floden I uonela. klans moder
har då till dödsriket för att rädda honom. Med en räfsa fiskar hon
’ floden och lyckas att finna liket, men hon förmår icke att åter-
skänka sonen liv.
Jämför man nu denna saga med den isländska, slås man ovill-
°rligen av likheterna. Båda börja med att hjälten har dystra
Ringar om en förestående fara, och i följd härav tager i den is-
ändska sagan hans moder ed av alla naturföremål, att de ej skola
skada Balder, men hon glömmer den oansenliga misteln, som sedan
vållar hans död. 1 den finska runan bliva däremot alla människor —-
utom den föraktade herden — övertalade att ej skada Lemmin-
ka‘nen. Men den nordiska versionen har tydligen också i Finland
^ar’t den ursprungliga, ty i dödsstunden klagar Lemminkäinen, att
han glömt att av sin moder spörja efter »orden» (d. v. s. de
yddande trollformlerna) emot vattenstängeln (Cicuta virosa). Såle
es har även här modern lärt sonen de skyddande trollformlerna
i

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 10:50:27 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/ilsvlihi/1/0189.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free