Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Den första kristna tiden - Inledning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Som det synes, behärskade vikingarna utloppen till de stora
floderna. Vid Oders mynning innehade danska vikingar det starka
Jomsborg, som skildras såsom ett forntida Lübeck, och vid Mecklen-
burgs kust funnos troligen också andra danska kolonier; i Kurland
låg en stad eller handelsplats Seeburg, som åtminstone tidvis var
svensk; möjligen hade svenskar en tid också det prusiska Iruso i
s’n hand, och vid Volchov lågo slutligen de varjagiska städerna
Novgorod och Aldeigjuborg. Dessutom innehade svenskarna tro-
ligen den finska kuststräckan, vid vissa tider även Kurland och
flelar av Estlands kust samt säkert Åland, Gotland och Öland. Det
Var denna gynnsamma situation, som nu ändrades. Under vikinga-
tiden hade de andra folken dock så småningom lärt sig sjörövar-
yrket av sina besegrare. De östra utposterna gingo troligen tidigt
förlorade, och under denna tillbakagångstid vågade finska stam-
bar t. o. m. gå anfallsvis till väga; redan på Olaf Tryggvasons tid
omtalas estniska sjörövare, och 1187 brändes Sigtuna av kareler.
1 söder gick det ej bättre. Från Jomsborg utträngdes danskarna
av Venderna, och snart började dessa att med sina sjörövarskutor
bliva ganska besvärliga för danskarna. Vid vissa tider förhärjades
bela Danmark av dessa vilda pirater. Väl gjordes under Valde-
barerna en kraftig ansträngning att kuva Venden, men bytet måste
S£iart avstås till en annan och lyckligare rival, som vid denna tid
uPpträdde i Östersjön. Det var tyskarna. Och även vi skulle snart
lå en känning av deras expansionskraft.
Handeln på Novgorod drevs huvudsakligen av svenskar, men
bland dem blevo gutarna under denna tid de ledande. På 1 ioo-
talet, om ej förr, hade de här ett särskilt kontor och köpmans-
flflle, och i denna indräktiga handel deltog hela ön, vars rikedom
flärigenom oerhört höjdes; mängden av praktfulla landskyrkor vitt-
uar om denna välmåga. Men liksom gutarna så småningom utträngt
[astlandssvenskarna från den indräktiga ryska marknaden, skulle de
a sin sida så småningom få vika för tyskarna.
Ännu i början av 1100-talet nådde dessa ej fram till Östersjön;
fle tyska furstarnas blickar hade som bekant varit riktade åt söder,
at Italien, och för kampen om kejsarkronan hade de glömt de
uärrnare liggande målen. Men vad kejsarna försummade, utförde
cÄt tyska folket. Långsamt, men säkert trängde tyska kolonister
Under 1100- och 1200-talen över Elbe in i de slaviska distrikten
°ch erövrade dessa på fredlig väg åt den tyska kulturen; slaverna
vunnos för kristendomen samt smälte samman med de germanska
Ubigranterna, furstehusen blevo förtyskade och språket tyskt. Sam-
tidigt som tyska bönder utförde detta storverk i inlandet, utförde
203
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
