Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Folkungatiden - Balladen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
I!
II
iff
I
■ .
och början av 1200-talet så omtyckta fésagan med dess förtrollade
jungfrur och riddare, dess elaka styvmödrar o. s. v. Denna sago-
värld återfinna vi i de vackra balladerna Nils Lagenson, Blacken,
Den förtrollade riddaren m. fl. I andra möta vi folksagans sköna
och grymma prinsessor, vilka först med olösliga gåtor håna sina
friares skarpsinne och sedan kallblodigt döda dem, i åter andra se
vi, huru svennen lockas in i berget, men räddas genom sin själv
behärskning, och i den stämningsrika dikten Harpans kraft hava
vi en medeltida omdiktning av den antika myten om Orfevs och
Evrydike. Flera av dessa motiv, ehuru erinrande om den bretonska
laidiktningen och de engelska balladerna, behöva dock ej hava
lånats från utlandet, utan kunna mycket väl hava självständigt ut-
vecklats i Norden ur samma primitiva folktro, ur vilken den engelska
och franska fésagan växte fram. Vi återfinna ju samma motiv i
våra folksagor, och Olavus Petri berättar om visor, som handlade
om »kämparnas» strid med drakar, lindormar och björnar, andra
om de listiga dvärgarna och deras svek.
Flera i modern tid upptecknade visor om bergakungar o. s. v.
återgå nog därför till medeltida ballader.
Forn- Andra motiv hämtades från de dikter, som redan under hednisk
nordiska tid varit spridda i vårt land. Ett bland de intressantaste exemplen
mOtlV härpå hava vi i visan om Herr Svedendal. Såsom Bugge och
Grundtvig uppvisat, hava vi i denna dikt en medeltida omgestaltning
av den gamla, på Island upptecknade »eddasången» Svipdagsmal
—- men en visa, vilken icke såsom Tor av Havsgård m. fl. skrivits
på Island eller Färöarna efter gamla skinnböcker, utan som här 1
det östra Skandinavien direkt utvecklats ur den stavrimmade dikt,
som behandlat guden Freys kärlekssaga. Den har därför icke någon
fornåldrig karaktär — såsom Tor av Havsgård utan har, som man
kunnat vänta, hos oss omdanats till en riddarvisa i medeltidens
vanliga stil. Omdaningen är dock icke starkare, än att vi ännu
gott kunna i balladen återfinna den gamla diktens detaljer.
I en annan visa, Herr Hjelmer, möta vi samma motiv som >
eddadikten om Helge Hundingsbane. I bägge vinner hjälten sin
brud mot hennes fars och hennes bröders vilja. Det kommer ti
en strid, i vilken han dräper fadern och alla bröderna utom en,
vilken han skonar. Denne svär honom först trohet, men mördar
honom sedan förrädiskt. Då han därefter kommer till systerns
boning och omtalar sitt dåd, dräper denna honom, under det att
hon i eddakvädet blott förbannar honom. Men samma eddadikt
skymtar också fram i en annan ballad. Slutet på sången om Helge
Hundingsbane är måhända det skönaste partiet i hela den forn-
324
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
