Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Folkungatiden - Officiet och legenden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
328
Kortjänsten sönderföll i två s. k. kurser, en dagskurs och en nattkurs, var
och en med tre »tider». Nattkursen började med en vesper vid solens nedgång,
därefter följde en nocturn vid hanegället och laudes vid soluppgången; dags-
kursens »tider» voro ters, sext och non,1 således inalles sex olika gudstjänster.
Var och en delades i olika avdelningar. Men att här redogöra för dessa skulle
leda till för stor vidlyftighet, och för vårt ändamål kan det vara nog att känna
huvuddragen av den romerska mässan, sådan denna var på Karl den stores tid.
Efter en invokation sjöngos psalmer, som antifonerande utfördes av två halv-
körer. Sedan följde lektierna, vid den vanliga gudstjänsten lånade ur bibeln,
vid helgongudstjänsten ur helgonets legend. Lektierna voro tre — på
dagarna nio — .och var och en åtföljdes av ett responsorium. Detta
officium romanum höll sig emellertid strängt till bibeln, och i huvudsak
officiets olika delår lånade därifrån.
I benediktinerklostren uppstod vid sidan härav ett annat officium
s. k. »psalmi idiotici», d. v. s. dikter, skrivna av moderna kristna skalder
på aksentuerad latinsk vers. Såsom församlingssånger förekommo de redan
på Ambrosius’ tid, men i själva mässan trängde de in först med benediktinerna
i form av hymner, antifoner och responsorier. Det uppstod då en kamp mellan
de båda riktningarna, och till en början segrade officium romanum, men endast
för en kort tid, ty på 1100-talet vann åter det s. k. officium modernum överhand
i Erankrike, och nu — särskilt på 1200-talet — diktades där en följd av vackra
rimofficier till helgonens ära. Ur strängt liturgisk synpunkt var detta möjligen
en förlust, men ur poetisk säkerligen en vinning, ty dessa nydiktade hymner,
sekvenser, antifoner och responsorier höra till medeltidens härligaste poesi,
jag behöver blott erinra om Fra Jacopones Stabat mater och den Thomas a
Celano tillskrivna Dies iræ.
enligt traditionen i aderton år -
1278 biskop i Skara, ett ämbete,
Den domkyrka, vars främste man
i hela Sverige, och där fanns en
För
sön-
s. k.
voro
Brynol- Kort efter 1200-talets mitt kom en ung svensk till Paris att där stu-
phus’ dera. Hans namn var Brynolphus och han var son till en av Sveriges
mest betydande stormän, den mäktige västgötalagmannen Algot.
I Paris studerade han länge —
och vid sin återkomst blev han
som han skötte i nära fyrtio år.
han blivit, var då den största
korpersonal på elva kaniker utom kordjäknar och scolarer.
detta kapitel skrev han då det vackra officiet till ära för Väster-
götlands nationalhelgon, den heliga Helena av Skövde, det troligen
första officiet i vårt land och den första dikt, i vilken vi hava folk-
ungatidens hela stämning och världsåskådning. Vi behöva blott
lyssna till dess första strofer för att förnimma denna egendomliga
klang av medeltid.
Efter en psalm började den korta vespergudstjänsten med antifonen-
Salve decus patrie,
martyr deo grata,
ad laudem Wesgocie
celitus donata.
1 I klostren tillkommo completorium i nattkursen och prim i dagskursen.
med
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
