Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- Folkungatiden
- Birgitta
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
■
I
■’ i:ri
ä î
í ’
*
I ill
någon då för tiden uppseendeväckande överdrift i detta avseende,
blev den unga frun på Ulvåsa snart vida berömd för sin fromma
vandel och sina stränga seder. I hemmet fogade sig allt efter
hennes vilja, och kring sig samlade hon snart en krets av män,
vilka med beundran blickade upp till den viljestarka frun. Såsom
lärare åt sina barn hade hon utvalt den unge, begåvade Nicolaus
Hermanni, sedermera biskop i Linköping och bekant såsom en lyck-
lig latinsk skald. Nicolaus var dock ännu för ung att kunna ut-
öva något direkt inflytande på henne. Av vida större betydelse
var därför hennes bekantskap med den förut omtalade Linköpings-
kaniken magister Matthias. Matthias var Sveriges då icke blott lär-
daste utan även mest ansedde teolog. Den teologiska bildning,
hon fick, förmedlades antagligen av honom, och hon har därför
med en viss rätt blivit kallad hans lärjunge. Ett dylikt personligt
förhållande var under medeltiden nödvändigare än nu, då männi-
skorna företrädesvis genom det tryckta ordet stå i förbindelse med
varandra. Birgittas egen boksamling var nog icke stor, och med
den hade hon säkerligen icke kommit långt, särskilt som den tidens
vetenskapliga litteratur var på latin -— ett språk, som hon först
på sin ålderdom lärde sig. Det var därför av den största betydelse,
att hon genom Matthias sattes i förbindelse med samtidens religiösa
’ rörelser.
Birgitta kunde, som sagt, icke latin, men energisk som hon var,
lät hon icke detta avskräcka sig. Såsom jag redan nämnt, lät hon
för sin del påbörja en översättning av bibeln, förmodligen lät hon
även för sin räkning översätta den legendsamling, som är bekant
under namnet Vitæ patrum, och även latinska arbeten, såsom
Speculum virginum och Gregorii dialoger, av vilka man ej medhann
att göra en skriftlig översättning, lät hon dock kapellanen eller
någon annan muntligen översätta på svenska.
Uiv Gud- Så fortfor Birgittas liv under religiösa samtal, studier och späk-
m^öd° Mngar. Några märkliga drömmar tyckes hon under dessa år ej
hava haft, åtminstone icke några, som traditionen bevarat. Men
kort efter det hon uppnått fyrtio års ålder inträffade en händelse,
som blev bestämmande för hennes liv. Hon och hennes make
hade vid denna tid företagit en vallfärd till Spanien, till den helige
Jakobs grav i Compostela. På återvägen insjuknade hennes man
i Arras, och Birgitta, som med verklig varm kärlek tyckes hava
varit fästad vid Ulv, greps av förtvivlan över detta sjukdomsfall,
ensam som hon var i ett främmande land. Medan hon vakade vid
sjukbädden, säkerligen överansträngd och mer än vanligt nervös,
tyckte hon sig se Frankrikes skyddshelgón, S. Dionysius, framför
356
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Sun Dec 10 10:50:27 2023
(aronsson)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/ilsvlihi/1/0409.html
