Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Medeltidens avslutningsperiod - Unionstidens världsliga litteratur
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
r
I
428
Herr
Töres
döttrar.
L
synnerlig kraft. Från
passar in. Hjältinnans
Sverkersdotter, hade i
döttrar, Benedicta och
om Sunes klosterrov
döttrar, Elin, diktens
i Vänge. Innehållet är i huvudsak följande, ty detaljerna
de olika varianterna icke så litet. Fru Märta väcker sina
för att erinra dem om, att det är tid att begiva sig till
Men de unga ha ingen lust därtill, utan förnöta tiden med
Herr Töre dräper då två av dem, men av den tredje får
att de tre stigmännen äro — hans egna söner,
visa är tämligen sen, förmodligen först från medeltidens
erinra oss, ingrep Magnus Ladulås här med
Lauerisvisan är ett annat lån, som heller ej
föräldrar, d. v. s. Sune Folkesson och Elin
verkligheten och enligt Lauerisvisan tvenne
Erik Erikssons drottning Karin. I visan
säges konungen, d. v. s. Sverker, hava två
hjältinna, och Karin, som »skulle för landet stå», d. v. s. bliva drott-
ning. Men någon Karin Sverkersdotter är icke känd, och i varje
fall blev hon icke drottning. Ännu orimligare är kombinationen i
ännu ett fall. Benedicta rövas ur klostret, Ingrid ur bröllopshuset,
\ar\id det uppstår en het strid mellan rövaren och hennes försvarare.
I den nya visan äro bägge motiven sammanslagna: Elin rövas ur
klostret, men försvaras där av en vakt av tolv svenner ■— en garnison
i ett nunnekloster! En dylik visa röjer bäst, att balladdiktningens tid
var förbi. 1 det hela synes också denna episk-lyriska diktning under
unionstiden hava fått en annan karaktär än under folkungatiden.
Med all sannolikhet sammanhänger detta därmed, att det nu vid
sidan av den gamla publiken vuxit upp en ny. Från slottet hade
balladen vandrat ned till kojan, blivit också en folkets diktning.
Och därtill kommo nog nya impulser från Norge.
Den mera folkliga karaktären i unionstidens diktning röjer sig
bland annat i det religiösa elementets starkare framträdande. I den
föregående periodens ridderliga ballad hade detta knappt haft någon
plats — religion och dans passade ju ej heller rätt väl samman.
Men legendvisan, som nu på 1400-talet tydligen blir ganska populär,
sjöngs icke såsom ackompanjemang till någon dans, utan föredrogs
\ äl snarare, då bönderna samlades vid vissa religiösa högtider, vid
tallfärder, vid folkliga källfester o. s. v. Utrymmet tillåter mig blott
att behandla några få. En är särskilt karakteristisk: Herr Töres
döttrar
växla i
döttrar
kyrkan.
att smycka sig. Till sist bli de färdiga. I skogen på vägen till
kyrkan möta de tre rövare, som giva dem valet mellan att dö eller
bhva »vallarviv». Då de vägra att bliva stigmännens frillor, hugga
dessa huvudet av dem, och tre källor springa då upp av de unga
flickornas blod. Därpå begiva mördarna sig till Herr Töres gård,
men på de röiade flickkläderna bliva de igenkända såsom döttrarnas
mördare. ” ~
han höra,
Denna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
