Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- Reformationstiden
- De första humanisterna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Olaus Magni.
Samma varma patriotism, som besjälade Johannes, fyllde ock
Olaus Magni, och även hans förnämsta arbete, Historia de gentibus
septentrionalibus (tryckt i Rom 1554, ehuru det bär tryckåret 1555),
framgick ur behovet att för utlandet uppvisa, vilket härligt land
Sverige var. Med större skäl än broderns arbete kan detta räknas
till renässansens litteratur. Olaus’ Historia är nämligen en
etnografisk beskrivning över Sverige, närmast avsedd att utgöra en
vidlyftig kommentar till en karta över Norden — den första någon
svensk förfärdigat[1] — som Olaus 1539 utgivit i Venedig. Denna
s. k. Carta marina försågs visserligen genast med en kortfattad
kommentar på tre språk: latin, tyska och italienska. Men i slutet
av denna kommentar, kallad Opera breve, utlovade Olaus att snart
komma med en ännu utförligare beskrivning över Norden och dess
folk; det var detta löfte han infriade med sin Historia de gentibus
septentrionalibus. Få svenska arbeten från äldre tid torde i bestående,
historiskt värde mäta sig med detta, och det vittnar icke blott om
författarens iakttagelseförmåga utan ock om det levande intresse
för allt mänskligt, som karakteriserar renässansen. 1518 hade Olaus
såsom utskickad av avlatskrämaren Arcimboldus företagit en resa
till Norrland, Norge och Lappmarken, och därvid hade han tillfälle
att högst betydligt korrigera de geografiska föreställningar, som
voro rådande rörande Skandinavien. Dessa sina upptäckter
framlade han först i Carta marina och Opera breve, men under
utarbetandet av dessa utvidgades hans intresse från de blott
geografiska frågorna till ett mera allsidigt etnografiskt. Hans nya arbete
blev en fullständig beskrivning icke blott av de nordiska ländernas
geografiska utsträckning och natur, utan ock av folkens seder,
»vapen, stridssätt och religion». För varje kulturhistoriker är
således detta arbete en källa av oskattbart värde, ehuru å andra
sidan icke bör fördöljas, att arbetet måste begagnas med en viss
kritik, ty dels leder renässansförfattarens begär att »förhärliga»
Norden honom stundom till väl fantastiska utflykter, dels har Olaus
ingalunda befriat sig från de medeltida författarnas kritiklösa
godtrogenhet, och han sväljer därför ofta utan betänkande de mest
hårresande skepparhistorier, som berättats för honom.
[1] Med en viss rätt kan dock Johannes här sägas hava varit broderns föregångare.
Hans Historia inledes nämligen med ett geografiskt kapitel, Situs Scandiæ, som torde
hava varit utarbetat redan i Rom 1520, då den tyske geografen Ziegler tog
kännedom därom. Det har även legat till grund för Zieglers geografiska arbete Schondia,
som utkom 1532. Den karta, som finnes bifogad Johannes Magnis arbete, är däremot
ritad med Carta marina såsom förebild.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Sun Dec 10 10:50:49 2023
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/ilsvlihi/2/0031.html
