Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Reformationstiden - Bibelöversättningarna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
synes häntyda just på Klosterlasse. Troligen blev denna
översättning dock aldrig mer än påbörjad, och i varje fall blev den
icke tryckt. Laurentius Petris var fortfarande den enda, men denna
var vid århundradets slut så sällsynt, att man ofta måste köpa tyska
biblar av brist på svenska exemplar. På Uppsala möte begärde
därför prästerskapet, att bibeln på nytt måtte tryckas. Hertig Karl
vidtog genast mått och steg härför, men därvid synes han hava
kommit på den tanken, att denna upplaga dock borde föregås av
en revision, och år 1600 nedsatte han en kommission för att utföra
detta arbete. Året därpå hade denna, vars främste ledamot var Olaus
Martini, avslutat sin granskning, vilken lär hava varit tämligen
flyktig. Emellertid tyckes verkligen tryckningen hava påbörjats, men
blott för att genast avbrytas; 1604 ville Karl låta trycka arbetet i
Nürnberg, men då prästerskapet vid Norrköpings riksdag s. å.
vägrade att anslå nödiga penningemedel, förföll frågan[1] för att först
upptagas av Gustav Adolf. 1615 nedsatte denne en ny
bibelkommission, vars mest betydande ledamot var Johannes Rudbeckius,
med uppdrag att från det grekiska och hebreiska originalet
verkställa en ny tolkning. Någon dylik kom emellertid aldrig till stånd,
och man inskränkte sig till en lindrig revision av 1541 års text.
I detta skick utkom 1618 den s. k. Gustav Adolfs bibel, vilken sedan
flitigt omtrycktes och blev gällande ända till den s. k. Karl XII:s
bibel av 1703.
 |
| Vignett ur Handboken 1586. |
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
