Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- Reformationstiden
- Skolor och universitet under 1500-talet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Utländska universitetsstudier.
Dylika resor voro dess nödvändigare som Sverige saknade en
högre undervisningsanstalt. Det gamla Uppsala-universitetet hade
störtat samman omkring 1517. Men även för ett så pass utblottat
land, som Sverige var vid Gustav Vasas trontillträde, hade det ej
varit någon oöverkomlig svårighet att återupprätta det, ty
byggnaderna funnos kvar, och löner till en fem eller sex professorer
hade väl kunnat anvisas av de indragna kyrkogodsen, utan att detta
gjort något nämnvärt hål i rikets skattkammare. Men skälet var
här detsamma, som vi redan iakttagit på tal om protestantismens
förhållande till klosterbiblioteken. Gustav Vasa stod fullkomligt
främmande för hela medeltidskulturen, och universiteten voro just
ett uttryck för denna medeltidskultur. På bildningen hade konungen
en ensidigt praktisk syn. De medeltida universitetens undervisning
i teologi och filosofi var honom snarast ett oting. De klassiska
studier, för vilka humanismen ivrade, intresserade honom mycket
måttligt, ehuru han gav sina egna söner en ovanligt vårdad
uppfostran, och ej heller var han någon beundrare av den
protestantiska teologien, som blott vållade honom obehag, utan vad han
ville ha, var dugliga skrivare och räknekarlar för kansliet och
räntekammaren, och för en dylik praktisk utbildning intresserade sig
däremot icke universiteten. Följden blev också, att under hans
regering intet gjordes för att inom landet återupprätta någon högre
undervisningsanstalt.
Man hade således kommit tillbaka på samma ståndpunkt som
före 1477, Uppsala universitets stiftelseår, och det även så till
vida att de svenska ynglingar, som ville förskaffa sig någon
högre bildning, måste resa utrikes, nu naturligtvis blott till det
protestantiska Tyskland. Under Luthers livstid vände sig de
flesta till Wittenberg, men sedan drog sig strömmen företrädesvis
till Rostock, som ansågs mera renlärigt och som under
1500-talets senare del nästan kan betraktas såsom ett svenskt
universitet.
Rostock.
Genom en lycklig slump kunna vi få en ganska god inblick i
dessa studenters liv. Under sjuårskriget uppfångades nämligen 1564
en svensk postsändning från Tyskland av en dansk kapare, och
breven — nästan uteslutande från studenter — befinna sig f. n. i
danska riksarkivet. De flesta studenterna voro fattiga, och endast
några biskops- och borgaresöner underhöllos av sina föräldrar.
Andra hade stipendier från regeringen, som på Erik XIV:s tid blivit
vida mera frikostig än på faderns. En student, den sedan så
bekante liturgisten Fecht, hade sitt understöd från Stockholms
magistrat, som ville utbilda honom till lärare för stadsskolan. Åter
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Sun Dec 10 10:50:49 2023
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/ilsvlihi/2/0090.html
