Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- Reformationstiden
- Den andliga diktningen under 1500-talet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Yngre bibeldramat.
Tobie comedia är emellertid utan gensägelse reformationstidens
yppersta drama. De andra äro svagare. Men samma ton av religiöst
allvar genomgår ock det lilla, först 1873 tryckta stycket Jesus lärer
i templet av okänd författare, som likväl ställer sig friare till bibeln
än Olavus Petri gjort. Episoden om Jesusbarnet, som genom sitt
förstånd väcker de skriftlärdes förvåning, har här vuxit ut till en
djupsinnig teologisk diskurs, till en egendomlig blandning av
spetsfundighet och naivitet. Ett tredje drama De creatione mundi, som
uppfördes på 1570-talet, troligen i Uppsala, är vida mera
medeltidsartat och härrör måhända också från medeltiden, och
detsamma kan sägas om ett annat i samma handskriftsband bevarat
stycke, Belial de inferno egrediens. Två andra dramer, Josephi
historia (tryckt 1601) och Konungh Dawidhz historia (tryckt 1604),
voro förmodligen, att döma av scenanvisningarna, blott avsedda till
uppbygglig läsning.
Bibeldramats slut.
Mot århundradets slut börjar dock även detta reformationsdrama
få en mera världslig karaktär. I Holofernis och Judiths commædia,
som bevarats i en handskrift från 1599, är tonen ej längre oblandat
religiös. Ämnet har visserligen hämtats från bibelboken, men vissa
partier hava redan svällt ut till rent världsliga skildringar, som röja
en viss dramatisk förmåga. Men å den andra sidan är stycket,
såsom Sylwan visat, en bearbetning av två tyska med samma ämne,
det ena av Hans Sachs, det andra av Joachim Greff. Här stå vi
således redan vid bibeldramats gräns, och i ett annat stycke, Judas
Redivivus, hava vi så gott som överskridit denna. Detta egendomliga
drama skrevs 1614 av skolmästaren i Södertälje Jacob Rondeletius,
men vi hava svårt att i honom se den egentlige författaren.
Stycket är säkerligen äldre, från medeltidens slut, och Rondeletius
har nog endast — för övrigt högst kritiklöst — bearbetat detta
äldre drama. Att han icke — såsom de föregående — stöder sig
på bibeln, utan hämtat innehållet från legenden, betyder mindre;
man behöver ej heller fästa sig vid den rått realistiska tonen, men
viktigare är, att de idéer, som här förkunnas, icke äro
protestantismens, utan den rena, oförfalskade katolicismens, och ett dylikt
stycke, där klosterväsendets helgd förfäktas, kan ej vara skrivet
år 1614 i konung Karls gamla hertigdöme. Att ett dylikt stycke
nu kunde uppföras, utan att man — icke ens bearbetaren — märkte
det icke-lutherska innehållet eller utan att man stötte sig på de
realistiska djävulscenerna, visar likväl, att bibeldramat redan sett
sina bästa dagar och att också inom dramat det värdsliga sinnet
börjat reagera mot den kyrkliga idealismen.
Doctor Simon.
Från 1500-talets slut hava vi ock vår äldsta komedi, Enn lustigh
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Sun Dec 10 10:50:49 2023
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/ilsvlihi/2/0107.html
