Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Stormaktstiden - Skolor och universitet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1663 kom exercitiestaten till stånd. Den bestod av två infödda
språkmästare, en i franska och en i italienska, vidare en fäktmästare,
en dansmästare och en ridlärare. Någon språkmästare i tyska
ansåg man tydligen ej behövlig, ty på 1600-talet redde sig ändå
de flesta nödtorfteligen med detta språk, och för övrigt funnos vid
universitetet åtskilliga tyska studenter. Skälet att man ej antog
någon engelsk språkmästare, var det rakt motsatta. Under 1600-
talet var man nämligen i Sverige alldeles okunnig i engelska och
hade så gott som ingen beröring med den engelska kulturen. Italien
däremot var det gamla kulturlandet, och ännu vid århundradets
slut möter man inom vår litteratur efterbildningar och översätt-
ningar från italienska diktverk. Det nya kulturspråk, som nu till-
kommit, var franska, och det var därför naturligt, att den andre
språkmästaren anställdes häri.
Dessa platser funnos, med några förändringar, kvar ännu ett stycke
in på 1800-talet, då de indrogos och ombildades till två adjunk-
turer. En professur i »moderna språk» inrättades likväl först så
sent som 1858, och denna hade, både vetenskapligt och ekonomiskt,
utvecklat sig ur de gamla språklärarplatserna.
Av ännu större betydelse voro dansmästaren, ridläraren och fäkt-
mästaren, ty det var företrädesvis deras undervisning, som lockade
den unga adeln till universitetet. Från 1666 finnes en lista på
exercitiemästarnes elever, och av denna visar det sig, att italienaren
blott hade fyra, fransmannen femton, men dansmästaren aderton
och fäktmästaren ända till tjugonio. Anledningen till fäktmästarens
stora elevantal är lätt att förstå, ty under 1600- och 1700-talen
fanns ju icke någon särskild krigsskola, och den enda militära utbild-
ning, som en blivande officer kunde få, var den, som gavs av uni-
versitetets rid- och fäktlärare. 1792 hade fäktmästaren ända till 64
elever, nästan alla adelsmän.
Genom exercitieinstitutionen hade Rudbeck således dragit adeln
till universitetet. Hans andra plan : att förvandla det till ett tekniskt
verk, högre läroverk, hade icke samma framgång, ehuru han själv — såsom
det visas av en anteckningsbok från hans kurser — föreläste »om
vattukonster», »om artolleri», »om fortifikation», »om husbyggeri»,
m. m. Här var han för långt före sin tid och hade ännu opinionen
mot sig. 1670 hade han härom skrivit till regeringen: Gud haver
begåvat detta rike med allehanda goda lägenheter till land, skog
och sådana materialier, som kunna brukas till dess nytta, särdeles
i äng, åker och trädgårdar, husbyggeri, kvarnar, bruksverk m. m.
Men då ingen finnes, som sådana nyttiga ting rätt förstår, så vill
jag alla dessa scientier på vårt svenska tungomål proponera. För
158
Planen på
ett tek-
niskt läro-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
