Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Stormaktstiden - Teologi och filosofi
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Hans filosofi är kanske mera skaldens än tänkarens, och för nagra
detaljer har jag ej heller ansett nödigt att redogöra. Men även om
motsägelserna och luckorna vid en analys lätt falla i ögonen, måste
man dock alltid fasthålla, att man här har en självständigt tänkande
mans försök att på grundvalen av tidens friare tankeriktningar och de
nyaste naturvetenskapliga upptäckterna upptimra en modern världs-1
! åskådning. Dylika försök voro dömda att misslyckas, ty flera av
de nya teorierna voro falska, och det var heller icke möjligt för den
tidens män att befria sig från de föregående århundradenas alla van-
föreställningar. Dessa följde med -— framför allt mystiken och den
fantastiska naturuppfattningen. Hos Stiernhielm spela dessa starkt
in. Han tror på ordens hemlighetsfulla innebörd, har åtskilliga
pythagoreiska funderingar om talen o. s. v., och liksom Bureus kan
han, trots sitt starka verklighetssinne, förfalla till rent fantasteri.
På samtiden har hans filosofi inverkat, när han klädde den i
diktens form. Men då han i samtal sökte utveckla sina idéer, stod
man oförstående inför dem, även om man icke kunde undgå att
imponeras av hans manliga världsåskådning. I sin så ypperliga
karakteristik av mästaren anmärker Columbus som ett lyte hos
honom, att han »talte något tvivelaktigt om den kristna religionen»,
och han tillägger: »mycket böner och ceremonier höll han inte så
mycket av som ett fast hopp till Gud och en stadig tillförsikt till
ett gott uppsåt. Sade, att mycken mun-plottring, som i påvedömet
är brukligt med deras radband och myckna mässbevistande, är
käringagudfruktighet. Men hava Gud för ögonen i sitt leverne och
sträva efter dygd och beröm och ära för dygds skull, det hör en
karl till, sade han.» Det är den populära översättningen av Stiern-
hielms livsfilosofi. För hans ortodoxa samtid klingade även dessa
satser som ett betänkligt fritänkeri, och hade Stiernhielm i tryck
givit ut Umbra sapientiæ, är det ej osannolikt, att han råkat ut
för prästeståndets censur.
Natur- De starkaste intrycken hade han mottagit från den neoplatonska
ratten, filosofien. Besläktad med denna var en annan renässansrörelse på
rättens område. Medeltidens filosofi och även Melanchthon hade
inom moralen antagit tvenne kunskapskällor: det naturliga förnuftet,
som dock förmörkats genom syndafallet, och uppenbarelsen. Förut-
satt att åsikten om den mänskliga tankens oförmåga var riktig, kunde
det dock alltid äga ett vetenskapligt intresse att se, huru långt man
kunde hinna på det naturliga förnuftets väg, och det hade varit en
ansats till en dylik undersökning, som i början av 1600-talet gjorts
av Jonas Magni. Men de renläriga lutheranerna hyste ej något in-
tresse för experiment av denna art, som de ansågo både farliga och
216
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
