Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Stormaktstiden - Stiernhöök
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
278
av en dylik undersökning var Stiern-
— säger han — lär man känna sina
historiska värdet
medveten. »Bäst
de uråldriga seder och föreställningssätt, som tagit sig
i deras lagar. Kännedomen om dessa seder och före-
1651 skrivna och 1674 av antikvitetskollegiet utgivna Observationes
juris practicæ, som så länge tjänat våra jurister till ledning. Slut-
ligen erhöllo vi i Stiernhöök en man, som av både svensk och
främling betraktas såsom det germanska rättsstudiets egentlige
grundläggare.
Stiern- Stiernhöök — eller såsom han före adlandet hette Johannes Olai
hook. Dalecarlus — föddes 1596 såsom son till en fattig bondkaplan.
Hans levnadssaga, som i huvuddragen är gemensam för så många
av vårt lands ädlaste söner, är ett vackert blad i stormaktstidens
historia och visar oss, huru en svensk yngling genom umbäranden
och strävsamt arbete kämpar sig fram i livet och huru han seder-
mera med aldrig svikande plikttrohet fullgör de värv, som staten
ålägger honom. Stiernhöök blev en av sin tids dugligaste ämbets-
män, men därjämte blev han något mer. Geijer säger: »Hela det
sjuttonde århundradet har i Sverige frambragt en enda stor veten-
skapsman. Han heter Johan Olofsson Stiernhöök, författare av De
jure sveonum et gothorum vetusto». Yttrandet kan förefalla över-
drivet, men i det stora hela torde Geijer hava dömt rätt. Schefferus
var onekligen en framstående forskare, men han kan icke ställas vid
Stiernhööks sida. Stiernhielm och Rudbeck voro kanske större
snillen, i varje fall mera mångsidigt begåvade, men de voro mera
fantasimänniskor och skalder än vetenskapsmän. Stiernhöök var
däremot ända igenom vetenskapsman. Häri ligger hans begränsning
i förhållande till de nyss nämnda, men ock hans storhet.
Väckelsen till sitt banbrytande arbete, som utkom 1674 *, hade
Stiernhöök fått som professor i Abo. I hans åligganden ingick då
skyldigheten att jämföra Sveriges gällande lag med den romerska
rätten, och därvid hade han kommit att fästa sin uppmärksamhet
vid åtskilliga stadganden, som visserligen voro föråldrade, men dock
syntes honom äga ett historiskt värde. Den samling, han gjorde
av dessa, ökade han sedermera med utdrag ur våra förut gällande
lagar, gamla förordningar etc., och så kom han på tanken att lämna
en historisk framställning av den svenska rättens utveckling. Själva
utarbetandet skedde på uppdrag av Magnus Gabriel De la Gardie,
vars aldrig svikande nit för
erhåller en förtjänt hyllning.
Om det
höök fullt
landsmän i
ett uttryck
1 Titelbladet bär tryckåret 1672, men privilegiet är av 1674. Ehuru tryckt förut,
utkom boken således först sistnämnda år.
svensk odling i Stiernhööks arbete
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
