Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Stormaktstiden - Stiernhielms efterföljare
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
talets Sverige enastående kännedom om den då moderna europeiska
litteraturen, varom det berömda företalet till Guds werck och
hwila vittnar. Vid hemkomsten blev han informator först hos
burggreven i Malmö, Ehrenberg, sedan hos riksamiralen Gustaf
Otto Stenbock, med vars söner han begav sig till det nyinrättade
universitetet i Lund. På Stenbocks uppmaning lät han då 1671
prästviga sig, och samma år utnämndes han till änkedrottningens
hovpredikant. Därigenom kom han i beröring med Karl XI, vilken
snart insåg, vilken stor praktisk begåvning här fanns att taga vara
på, och efter denna stund gick det raskt med befordringarna. Vid
blott trettio års ålder kallades han till konungens överhovpredikant,
superintendent över fältprästerna samt præses i hov- och fält-
konsistorium. Efter krigets slut, under vilket han troget stått vid
den unge konungens sida, utnämndes han till superintendent över
Gotland, som då med hänsyn till försvenskningen behövde en
kraftfull stiftschef. Från Gotland kallades han 1685 till biskop
över Skara stift, därifrån förflyttades han 1691 till Linköpings
biskopsstol, och 17II steg han slutligen till kyrkans högsta värdig-
het, i det han då utnämndes till Svea rikes ärkebiskop. Såsom
sådan avled han I/14-
Kanske mera än Svedberg kan Spegel sägas hava varit själen 1
den kyrkliga verksamhet, som utvecklades under denna tid. För
psalmbokens revision arbetade han nitiskt, om hans verksamhet för
den nya katekesen har redan talats, även i förarbetena för den nya
kyrkolagen deltog han, likaså i bibelöversättningen, för folkbild-
ningens höjande och skolväsendets förbättring har kanske ingen av
Karl XI:s män uträttat mera än han, såsom stiftschef var han den
måhända dugligaste under denna tid, jämte Svedberg var han vidare
den främste av de samtida predikanterna, och dessutom uppträdde
han såsom kyrkohistoriker och ordboksutgivare samt utvecklade
slutligen en åtminstone till omfattningen större poetisk verksamhet
än någon av hans föregångare och samtida.
Spegel var en ovanligt ren karaktär, fri både från egennytta och
småsinthet, och hos honom framträda otvivelaktigt ortodoxiens
vackraste sidor: dess laglydnad, dess plikttrohet i ämbetsutövningen,
dess visserligen nyktra, men praktiskt kloka, från överdrifter och
svärmeri fria uppfattning. För Spegel var dessutom den Augs-
burgiska bekännelsen icke blott lära, såsom den var för så många aV
hans samtida; han var också en oskrymtat from man, även orn
han icke ägde Svedbergs mera rika temperament och varma känsla
och även om förståndsklarheten hos honom var mera utvecklad än
känslan. I lärdom var han Svedbergs överman, och den citat-
350
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
