- Project Runeberg -  Illustrerad svensk litteraturhistoria / 3. Frihetstiden /
2

(1926-1932) [MARC] Author: Henrik Schück, Karl Warburg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Skolor och universitet

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

riksdag — är om än icke lysande i det yttre, dock med avseende
på materiell och andlig odling en storhetsperiod i vår historia. Det
var först efteråt, särskilt på 1760-talet, som styrelsesättets brister
kommo att framträda.

Denna utilism var för övrigt en både naturlig och välgörande
reaktion mot den föregående tidens fantastiska Atlanticadrömmar.
Den framkallade en hel följd av nya och verkliga vetenskaper och —
framför allt — den skapade en ny, mera modern världsåskådning.

Nyttan är således frihetstidens signum. Å den andra sidan får
man likväl ej utsträcka bärvidden av detta slagord allt för långt.
En kultur betingas alltid av en mångfald av faktorer, motsatta
strömningar och motsatta ideal bryta sig ständigt mot varandra, och så
var det även under 1700-talet. Det föregående århundradet avlivades
icke varken den 1 januari 1700 eller den 30 november 1718, utan
fortfor att föra en seg kamp mot den nya världsåskådningen. Och
såsom vi sett hade denna sina förberedelser under stormaktstiden,
hos män som Urban Hiärne och icke minst hos Atlanticaförfattaren
själv, som i sin kamp för de tekniska vetenskaperna verkar såsom
en av Linnés samtida. Mot nyttighetsfilosofien under frihetstiden
reagerade ej blott ortodoxismen och vissa frikyrkliga strömningar
utan ock andra åskådningar, som ärvts från det föregående seklet,
och ju närmare vi tränga tidevarvet på livet, dess rikare och mera
mångskiftande blir den kulturbild, som upprullar sig för oss.
Brytningspunkten hos oss, liksom i utlandet, är århundradets mitt.

*     *
*


Skolan och prästerskapet.



Vi vända oss först till det kapitel, som i viss mån måste betraktas
såsom grundläggande, nämligen skolor och universitet, vid vilka man
kunde förmoda, att 1700-talets människor fått mottaga sin
världsåskådning. Men i själva verket berördes skolan ytterst litet av
1700-talets utilism, och här höll man med seg konservatism ännu fast vid
reformationstidens pedagogiska synpunkter. Till en del torde detta
hava berott därpå, att skolan fortfarande stod i ett starkt beroende
av prästerskapet, och av alla de olika samhällsklasserna i riket var
denna den minst mottagliga för några nya omstörtande idéer. Och det
hade nu blivit vida mäktigare än förut. I själva verket hade
»suveräniteten», som man så avskydde, alls icke avskaffats, utan blott
överflyttats från konungen till riksdagen. Förut hade de kyrkliga
angelägenheterna avgjorts av den enväldige konungen, vars beslut ofta
bestämts av lekmännen inom kansliet. Nu avgjordes de av riksdagen
d. v. s. faktiskt av prästeståndet, ty även om de tre världsliga stånden
hyste en avvikande mening, drogo de sig dock i det längsta för att stöta

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 10:51:16 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/ilsvlihi/3/0024.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free