Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- Skolor och universitet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
ju icke kunde veta, om han icke i framtiden såsom riksdagsman
komme att deltaga i de allmänna rådslagen — i varje fall kan man
vara säker om, att riksdagsmännen häri icke sågo någon drift.
Nya professurer.
I följd av den regerande riksdagens tungrodda arbetssätt ledde
dessa radikala reformplaner ej till något resultat. Men däremot
ombildade man verkligen flera gamla professurer till moderna. Jag
kan anföra några exempel. Vi kunna först taga den juridiska
fakulteten, inom vilken det fanns två professurer, en i romersk och en
i svensk rätt. För dem intresserade sig riksdagen ganska litet,
men däremot dess mera för två andra ämnen: statsrätt och ekonomi.
Redan 1723 fick konsistoriet mottaga en skrivelse, i vilken det
framhölls, huru nyttigt det vore, att den studerande ungdomen
från första början lärde känna de rätta principerna inom studium
politicum. För den skull och som Gud låtit oss åter få ett
regeringssätt här i Sverige, varuti alla upplysta nationer sig spegla, så
ville rådet vänligen påpeka, huru nödigt det vore, att ungdomen
så undervisades, att den fattade ett redligt, ömt och nitälskande
hjärta för landets frihet.
Statsrätt.
I sitt svar strök konsistoriet naturligtvis ytterligare under den
oerhörda vikten av en dylik renlärig politisk undervisning. Men vid
detta platoniska uttalande stannade det tills vidare, då inga pengar
funnos för det avsedda ändamålet. Vid sitt besök i Uppsala
femton år senare påminte väl Hans Excellens kansleren om
nödvändigheten av, att regeringsformen flitigt förelästes för ungdomen.
Detta medgavs naturligtvis, men därvid stannade det, och faktiskt
kommo skolorna här före universitetet. 1757 påbjöds nämligen,
att grundlagarna skulle läsas i skolorna, på det att även småbarnen
— för att begagna ärkebiskopens ord — skulle lära känna vår
sälla frihet och vårt lyckliga regeringssätt. Först 1761 inrättades
en professur i ämnet vid Uppsala universitet, i det att riksdagen
— som det så underdånigt heter — därtill »föreslog»
akademisekreteraren Risell. Någon lön till den nya platsen anvisade
riksdagen naturligtvis icke, utan i stället bestämdes, att Risell
skulle få behålla sin förra lön som akademisekreterare. Men nio
år därefter kom 1772 års revolution, och några vidare föreläsningar
över vår sälla frihet ansågos då överflödiga, platsen indrogs och
Risell fick tjänstefrihet med bibehållande av full lön.
Ekonomi.
Mera tur hade man med den andra professuren: i ekonomi, vars
förste innehavare också tillsattes av riksdagen direkt utan hörande
av några akademiska myndigheter. Om hela saken fick
konsistorium underrättelse genom ett brev från de tvenne professorer, som
voro närvarande vid 1739 års riksdag. De berättade, att handels-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Sun Dec 10 10:51:16 2023
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/ilsvlihi/3/0036.html
