23 (Illustrerad svensk litteraturhistoria / 3. Frihetstiden)

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Skolor och universitet

scanned image

<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

skäl än andra att skaffa oss ett dylikt, då vi under de långa
vinternätterna ha bättre tillfälle än andra till observationer. Och därefter
utvecklade han den synpunkt, som på 1700-talet vägde tyngst: den
praktiska nyttan av en dylik institution.

I detta syfte begärde han den då dryga summan av 18,000 daler
och lyckades verkligen få 17,000. Sedan tillkommo nya utgifter,
särskilt till instrument, så att det hela kostade universitetet över
30,000 daler. Men man kände det tydligen som en ära att — även
med de största ansträngningar — understödja en av Europas främste
vetenskapsmän, och anslaget visar även, att universitetet i
uppfattningen av vetenskapens krav ej var efter sin tid.

Också åt de nya vetenskaper, som på riksdagens initiativ fått
professurer vid universitetet utan dettas hörande, sökte universitetet
att, så långt dess tillgångar räckte, skaffa institutioner. Åt fysikern
inköptes åtminstone instrument, och 1752 anvisades ett hus till
kemiskt laboratorium, som även försågs med nödig utrustning.
Men till något årligt anslag till övningarnas drivande räckte
universitetets medel ej. Det enda man kunde bevilja var den
obetydliga summan av 66 daler smt., och för övrigt fick professorn dra
sig fram med att sälja laboratoriets produkter till apotekare.

Att de moderna vetenskaper, som omhuldades av tidens utilism,
fingo någon verklig betydelse, berodde således på det understöd,
de fingo av universitetet, som visade sig äga intresse för vetenskapen
såsom sådan, ej blott för den praktiska nyttan.

Partityranniet.

Den regerande riksdagen snarast hämmade universitetens fria
utveckling, icke minst genom det oerhörda partityranni, som man här
utövade. Att riksdagen på egen hand utnämnde professorer, hava
vi redan sett, och hur långt man kunde gå i partiförföljelse, visas
bäst av det ryktbara kanslersvalet 1747. Hattarna ville då hava
Tessin, mössorna Åkerhielm till kansler. Då mössorna hade
majoriteten, måste hattarna överge Tessins kandidatur, men för att slippa
den förhatlige Åkerhielm kastade de sina röster på kronprinsen Adolf
Fredrik. Huruvida han ens var valbar, torde vara tvivelaktigt, ty
enligt statuterna skulle kansleren vara rådsherre, och det var ju icke
kronprinsen, även om han ägde rätt att närvara vid rådets
överläggningar. Men det hjälpte ej. Hattregeringen kasserade
Åkerhielms val, utnämnde kronprinsen och åtalade de professorer, som
röstat på Åkerhielm, för majestätsförbrytelse. Det hela slutade
visserligen blott med ett straffbrev, men episoden visar likväl, huru
fullständigt man underkände den fria rösträtten, ty vare sig
kronprinsen var valbar eller ej, hade naturligtvis varje konsistorialis laglig
rätt att rösta på vem som helst.

<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>

Project Runeberg, Sun Dec 10 10:51:16 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >> https://runeberg.org/ilsvlihi/3/0045.html

		Illustrerad svensk litteraturhistoria / 3. Frihetstiden / 23 (1926-1932) Author: Henrik Schück, Karl Warburg Table of Contents / Innehåll \| << Previous \| Next >>
	Project Runeberg \| Catalog \| Recent Changes \| Donate \| Comments? \|