Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- Akademier och vittra sällskap
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
blott en 40,000 à 50,000 invånare. I Uppsala måste universitetet stängas,
och det var då, som Benzelius övertalade några andra för
vetenskapen intresserade män att en gång i veckan samlas på biblioteket
»för att under denna sysslolöshet kunna åtminstone några ögonblick
glömma de bedrövliga föremål, som från alla kanter trädde inför
ögonen».
Bokvettsgillet.
Vid sina möten skulle de referera nyutkommen
vetenskaplig litteratur, diskutera de i denna behandlade frågorna samt
brevväxla med andra lärde utom Uppsala, särskilt med Polhem och
Swedenborg. Medlemmarna voro åtta, mest matematiker och läkare,
och blott två humanister, Benzelius och latinaren Upmarck. Sin
sammanslutning kallade de Collegium curiosorum. Tyvärr känner
man mycket litet om sällskapets verksamhet, ty utom några
kortfattade memorialanteckningar finnas inga protokoll kvar, och av
det man vet får man snarare intryck av ett kotteri än av ett
organiserat sällskap. På hösten 1711, sedan föreläsningarna återupptagits,
tyckas de mera regelbundna sammanträdena hava upphört, ehuru
brevväxlingen med Polhem och Swedenborg fortsatte till 1716.
1719 hade av kollegiets kända åtta medlemmar fem redan avlidit
eller lämnat Uppsala, och endast tre återstodo, nämligen Erik
Benzelius och de båda medicine professorerna Rydbeck och Roberg.
Men 1719 var en ny olyckstid, och var dag fruktade man, att ryska
trupper skulle besätta Uppsala. Räddningen undan denna tröstlösa
verklighet sökte man ånyo i vetenskapen, och Benzelius bildade
då ett nytt sällskap, Bokvettsgillet, i vilket han, Rudbeck, Roberg
och dessutom fyra andra universitetsmän ingingo. Måhända
betraktade han Bokvettsgillet blott såsom en fortsättning av Collegium
curiosorum, måhända ock såsom ett nytt sällskap. Därom veta vi
intet. Men i varje fall hade det nya gillet satt sig ett högre mål
före än det gamla kollegiet. Dess egentliga uppgift var nämligen
att utgiva en litterär tidskrift, som skulle innehålla recensioner över
nyutkomna svenska böcker, redogörelser för de arbeten, med vilka
svenska lärde voro sysselsatta, och för de »sanningsrön i
vetenskaperna och historien», som dessa gjort, samt slutligen nekrologer
över avlidne framstående svenskar. En dylik tidskrift — Acta
litteraria Sueciæ, den första i vårt land — blev också från 1720
utgiven av gillet, icke på svenska, utan på latin, ty syftet var att
för utlandet redogöra för vetenskapens och litteraturens ställning i
Sverige, och man måste därför begagna det internationella
lärdomsspråket. Vid sammankomsterna refererades de lärda utländska
journaler, som ankommit till universitetsbiblioteket, och vanligen
diskuterades ock de där införda uppsatserna. Med utlandets
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Sun Dec 10 10:51:16 2023
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/ilsvlihi/3/0052.html
