- Project Runeberg -  Illustrerad svensk litteraturhistoria / 3. Frihetstiden /
85

(1926-1932) [MARC] Author: Henrik Schück, Karl Warburg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Pressen

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

men om honom gällde detsamma. Anmälningarna skrevos därför
till en del av författarna själva och böra väl närmast betraktas såsom
ett slags utförligare bokannonser. Men även på annat sätt gjorde
Salvius allmänheten till medarbetare i sin tidskrift. Han tog
nämligen emot insändare och även svar på
dessa, och på så sätt kunde ganska häftiga
meningsbyten uppstå, till vilka Salvius
själv likväl ställde sig fullkomligt neutral.
Detta sätt att redigera en tidning
förefaller ju oss ganska egendomligt, men
det var i enlighet med frihetstidens
uppfattning, och när en tidning icke var ett
rent partiorgan, tyckes allmänheten hava
betraktat det såsom en skyldighet för
redaktören att införa de artiklar, som
man skickade honom. Aven dikter
intogos i Lärda tidningar — i regeln mycket
svaga — vidare brev från några av
Linnés resande lärjungar, någon gång
också en recension av ett utländskt arbete, naturligtvis lånad från
någon tysk eller fransk tidskrift.

illustration placeholder
Lars Salvius.

Silhuett ur Wadströmska samlingen.

Finlands statsarkiv. Helsingfors.


Så svag Salvius’ tidning än förefaller oss, utförde den dock en
icke föraktlig kulturgärning, den höjde väsentligen den allmänna
bildningsnivån, och under 29 år höll Salvius i, ehuru tidskriften
under den sista tiden gick med förlust.

Vetenskapsakademiens Handlingar.



Salvius’ namn är också förknippat med det ojämförligt största
tidskriftsföretaget under frihetstiden: med Vetenskapsakademiens
förut omtalade publikationer. Akademiens Handlingar, som utan
tvivel på 1740- och 1750-talen voro de mest populära och de mest
lästa litteraturalstren i landet, hade först utgivits på akademiens eget
förlag, i det att varje ledamot tillskjutit en dukat. Men 1741 avslöt
man ett kontrakt med boktryckaren Grefing, som för förlagsrätten
betalade akademien 1,800 daler om året. Då detta kontrakt 1747
utgick, bjöd Salvius 2,000 daler för Handlingar och Tal d. v. s.
100 daler arket — ett för den tiden oerhört högt honorar; för enbart
Talen hade han förut betalat 30 daler.

Handlingarna, som från 1739 utkommo med fyra häften om året,
fortgå som bekant ännu, och detta förlag innehade Salvius till sin
död, 1773. Hans efterföljare, Lange, nedsatte honoraret till 800
daler, och detta tyder onekligen på, att intresset för akademiens
»rön» blivit betydligt mindre under den gustavianska tiden än på
1740-talet. Dessa Handlingar beteckna höjdpunken inom 1700-talets

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 10:51:16 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/ilsvlihi/3/0115.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free