Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Ihre och språkvetenskapen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
modersmålet?). Här yrkas på, att undervisningen både i skolor och vid
universitet borde meddelas på modersmålet, och synpunkten är den
praktiska och klart utilistiska. Därigenom att den vetenskapliga
litteraturen blott föreligger på latin, uteslutes större delen av folket
från den högre kulturen. Gemene man hade ingen nytta av
vetenskapen, och vetenskapsmännen själva förslösade en dyrbar tid på
att lära latin. I den strid, som nu flammade upp om latinet, stod
Ihre således avgjort på de modernes sida, under det att t. ex. biskop
Rhyzelius kände sig fullkomligt upprörd över tanken på att avskaffa
latinet, varigenom vårt fädernesland skulle »falla och stanna i
barbarie och bliva ett gräseligt mörkt terra ignorantiæ». Andra dömde
annorlunda. 1741 berättade friherre Cederhielm i
Vetenskapsakademien, »att professor Ihre i Uppsala av sorgfällighet för svenska
språkets uppbrukande nu tvenne terminer uppmuntrat och övertalt
den därstädes studerande ungdomen att en gång i veckan hålla tal
på vårt modersmål». Försöken hade slagit synnerligen väl ut, och
de unga hade gjort förvånande framsteg. Själv hade Ihre såsom
inledning hållit ett dylikt svenskt tal, och detta anmodade
Vetenskapsakademien honom nu att trycka. I sina enskilda föreläsningar
över svenska språket talade Ihre svenska, och redan vid
århundradets mitt började en och annan professor att offentligen föreläsa
på modersmålet. För den 1739 nybildade professuren i ekonomi
stadgades uttryckligen, att både föreläsningar och disputationer
skulle avfattas på svenska. Så småningom blevo de svenska
föreläsningarna allt flera, och på Gustav III:s tid uppgives, att då blott
teologerna föreläste på latin. I Lund var man ännu tidigare än i
Uppsala, och där hade redan Rydelius 1723 yrkat på svenska
föreläsningar. Disputationerna däremot skrevos och försvarades — med
några mycket få undantag — under hela 1700-talet på latin. Men
frånser man detta, så finner man, att frihetstidens utilism på detta
område segrat över den sista kvarlevan av latinhumanismen.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
