Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- Den ekonomiska litteraturen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
DEN EKONOMISKA
LITTERATUREN
Ekonomien och utilismen.
I sedolärande Mercurios skriver
Carleson: »Sverige har mycket förlorat genom sista
kriget, men all skadan kan efter handen in
i riket med Guds hjälp återvinnas genom
hushållningskonst och flit och giva riket både
större och säkrare styrka. Till exempel: om
riket hade förlorat en avlägsen provins med
tre hundrade tusen människor, de där till
kronan hade kontribuerat, så kunna dessa
in i själva Sverige återvinnas och det genom
manufakturer och dylika näringsmedel.» Utan tvivel har Carleson
här återgivit den allmänna uppfattningen. Det gällde för oss att sätta
ett genom kriget utarmat land åter på fötter, att övergiva
storhetsdrömmarna och tänka på den praktiska nyttan. Inom intet område
kommer därför frihetstidens utilism så starkt fram som inom
ekonomien, och denna på rent svenska förutsättningar vilande utilism
stärktes ytterligare därav, att samma utilistiska synpunkter vid denna
tid voro de härskande i hela Europa. Själva teorierna behövde vi
således blott låna från utlandet.
Mest torde de ekonomiska, mera spridda tidskrifterna hava verkat.
Den äldsta dylika torde hava varit Defoes Mercator or Commerce
retrieved (1713—1714); den första tyska var Rohrs Die œconomische
Fama (1729). Strax efteråt (1730) utkom Carl Carlesons Sedolärande
Mercurius, som till det väsentliga var en ekonomisk veckoskrift,
och sedan denna upphört, fortsatte Carleson med den uteslutande
ekonomiska månadsskriften Hushålds-råd, som utgavs under åren
1734 och 1735. En annan ekonomisk tidskrift börjades 1738 av
den alltid vakne Lars Salvius, Tanckar öfwer den swenska
œconomien. Dessutom översattes flera utländska arbeten, särskilt
engelska — den franska ekonomiska litteraturen fick däremot betydelse
egentligen först efter århundradets mitt. Vidare visar sig detta
ekonomiska intresse i inrättandet vid 1739 års riksdag av den förut
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Sun Dec 10 10:51:16 2023
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/ilsvlihi/3/0236.html
