Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- Den ekonomiska litteraturen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
behag, som företagit sig någon näring, varmed allmänheten skall
bliva betjänt, att idka eller eftersätta densamma, utan kunna de
därtill förpliktas». Likaså är han icke alldeles emot, att barnen
tvingas att välja fädernas yrke. Merkantilismens ekonomiska
tvångspolitik hade således i honom
en energisk målsman.
 |
Anders Berch d. ä.
Oljemålning av F. Brander. Uppsala universitet. |
Mandevilles fabel.
I sin inledning kommer
han ock att tala om lyx och
överflöd, och här berör han
en punkt, som mer än de
flesta andra betecknar
brytningen i frihetstidens kultur.
Alla hade ju förut varit ense
om att fördöma lyxen. De
romerska satirikerna hade
ivrat däremot, medeltidens
och reformationstidens
predikanter likaså, och till dem
hade även
nationalekonomerna sällat sig. Fénelons
Télémaque, som nästan
betraktades såsom ett arbete
i nationalekonomi, är till
en väsentlig del riktad mot
lyxbegäret, och Mentor vill
rent av förbjuda införsel av
sådana varor, »som tjänte till
intet annat än att befordra yppighet och veklighet». Så publicerades
1705 i England en politisk saga, The fable of the bees av Bernard de
Mandeville, och här ställdes alla de gamla åsikterna på huvudet: lyxen
är icke skadlig, utan rent av nödvändig för ett samhälles lycka och
utveckling, och icke blott lyxen utan även lasterna. Ett bisamhälle stod
tack vare binas arbetsamhet högt i kultur. Där funnos visserligen rika,
utsvävande lättingar, som läto andra arbeta för sig, men de enskildes
laster ökade blott välståndet i det hela, ty lyxen och fåfängan
skapade nya behov och nya tillfällen till arbetsförtjänst, och tack
vare dessa förvärvade sig även de fattigare en bättre
levnadsställning. Några kände sig likväl upprörda över det moraliska förfallet,
och på deras bön gjorde Jupiter alla i samhället dygdiga. Men vad
hände? De förnäma avskedade sina tjänare, konstnärerna blevo utan
arbete, fabrikerna gingo omkull, ty ingen lade sig till med några
nya, moderna kläder, och välståndet var inom kort förbi.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Sun Dec 10 10:51:16 2023
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/ilsvlihi/3/0243.html
