- Project Runeberg -  Illustrerad svensk litteraturhistoria / 3. Frihetstiden /
205

(1926-1932) [MARC] Author: Henrik Schück, Karl Warburg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Den ekonomiska litteraturen

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

egentlige lärofader räknar man Ludvig XV:s livmedikus Quesnay,
vilken då i några artiklar i encyklopedien samt i arbeten såsom
Tableau économique (1758) framlade det nya programmet. Andra
samtida fysiokrater voro Gournay, den äldre Mirabeau och den
bekante statsmannen Turgot, som
sedan sökte att i praktiken
omsätta dessa idéer. De vunno hastigt
en oerhörd spridning och
popularitet. Omkring 1750 — berättar
Voltaire — »började nationen,
mätt på verser, tragedier,
komedier, operor, romaneska historier
och ännu mer romaneska
moralreflexioner, teologiska disputationer
om nåden och konvulsioner, att
resonera om sädesslagen. Man
skrev nyttiga böcker om
åkerbruket. Alla läste dem — utom
lantmännen».

illustration placeholder
Johan Fischerström.

Oljemålning. Bergieiund.

Fysiokratien.



Även i Sverige kan man före
1750 iakttaga en viss
förfysiokratisk strömning, hos oss nog
framkallad av den på 1740-talet
stigande importen av spannmål —
den inhemska gick nämligen till
en stor del åt till brännvinsbränning. Regering och riksdag
utfärdade därför åtskilliga förordningar i syfte att upphjälpa lantbruket,
ehuru dessa knappt torde hava lett till något resultat. Men 1744
togs frågan upp i Vetenskapsakademien av Theodor Ankarcrona i
ett Tal om förbindelsen mellan lantbruk, manufakturer, handel och
sjöfart. Alla dessa »stå i en nära skyldskap, och skall ett land
skäligen kunna sägas vara i ett blomstrande, önskeligt tillstånd,
måste de oskiljakteligen vara tillsammans bundna». Som lantbruket
— fortsätter han — är grundvalen för de andra, »så gives ock
lantbruket rätteligen förmån och företräde för dem. Det nödigaste
är det angelägnaste. Födan och livets uppehälle äro oundgängliga.
Ju mera lantbruket uppodlas, ju mera upphjälpas manufakturerna,
ju ymnigare och trevnare blir handeln, ju mera ökas sjöfarten, som
är handelns understöd». Så försynt detta försvar för jordbruket än
var, framkallade det likväl gensägelser, och i sitt svar till
Ankarcrona yttrade akademiens sekreterare Faggot, att han väl ej ville
tvista med honom, »men vad landskulturen vidkommer, så tror jag,

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 10:51:16 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/ilsvlihi/3/0255.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free