Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- Astronomi, fysik och kemi
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
observatorium, en mycket flitig och mångsidigt bildad man, som
särskilt gjort sig ett namn inom en vetenskap, som då var relativt
ny och även kan betraktas såsom en skapelse av frihetstiden:
befolkningsstatistiken. För denna inrättades 1756 en särskild
»tabellkommission», vars ledande kraft Wargentin blev och som över
huvud är den äldsta statistiska institution, som finnes.
Kemien före Wallerius.
För den allmänna bildningen under 1700-talet hade utan tvivel
astronomien och fysiken en stor betydelse, naturligtvis endast genom
resultaten. Ty båda bidrogo att giva allmänheten en annan
världsbild, än 1600-talets ortodoxi hade sökt fastslå. Detsamma kan
knappast sägas om kemien. De vetenskapliga undersökningarna lågo
ju alldeles utanför publikens förmåga att uppfatta, och resultaten
berörde ännu så länge ganska litet dess världsåskådning. Men även
kemien var en av de vetenskaper, som i det hela kunna sägas hava
skapats på 1700-talet, och i en 1877 författad uppsats skriver
Nordenskiöld: »kemiens historia under det föregående århundradet visar,
att det först var den kemiska skolan i Sverige, som lärde kemisten
att fråga naturen på det rätta sättet och att anordna sina försök så,
att han på en riktig fråga fick ett riktigt svar». Förberedelser funnos
dock redan under äldre tider, delvis framkallade av det praktiska
livets behov. Man behövde vissa kemiska insikter för myntningen,
för apoteken, för bergverken och — som man på 1700-talet fann —
också för jordbruket. I följd härav stod man ej alldeles främmande
för kemien. I Uppsala ingick kemi i den ena av de båda
professurerna i medicin, ehuru faktiskt mera till namnet än till gagnet.
För övrigt var kemien under 1600-talet ännu knappt en empirisk
vetenskap, utan behärskades av Aristoteles eller av Paracelsus’ fantastiska
och mystiska spekulationer. Man ansåg kropparna sammansatta
av vissa godtyckligt antagna grundämnen, eld, jord, vatten och
luft eller av vissa urprinciper: salt, svavel och kvicksilver. Såsom
den vetenskapliga kemiens grundläggare räknar man därför
engelsmannen Robert Boyle, som avled 1691. Den förste svenske kemisten
var, såsom vi från föregående del minnas, Urban Hiärne, vilken ännu
var en ivrig beundrare av Paracelsus, men likväl tyckes ha varit
påverkad av de nya metoderna. På hans bedrivande kom det första
kemiska laboratoriet, i Stockholm, till stånd 1683 såsom en under
bergskollegiet lydande institution. Dess uppgift var också rent
praktisk: undersökningar av bergarterna. Men ehuru laboratoriet
under den första tiden utvecklade en ganska stor livaktighet, tyckes
dess verksamhet under kriget hava så gott som upphört. Anslaget
indrogs, och själva laboratoriet flyttades till Myntet. Men 1727
återvände vår förste moderne kemist Georg Brandt från utlandet, där
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Sun Dec 10 10:51:16 2023
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/ilsvlihi/3/0274.html
