Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- Swedenborg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
mekanikerhjärna, van vid abstrakta konstruktioner, av en
naturvetenskapsman, som även då han övergått till teosofien, ej släppt
kravet på exakta metoder».
Det var denna, i det väsentliga redan förut utarbetade
världsbild, som han sedermera efter krisåret 1745 framställde i sina då
utgivna religiösa skrifter, och såsom religionsstiftare reproducerade
han i själva verket de åsikter, till vilka han kommit redan under
sin naturvetenskapliga period. Det nya var huvudsakligen blott den
visionära belysning, som föll över denna värld, och den inspirerade
säkerhet, med vilken han förkunnade sin lära — icke blott som
vetenskapliga sanningar, utan som en ny religion.
Swedenborgs yttre liv.
Från bergskollegium tog han 1736 sig tjänstledighet samt 1747
definitivt avsked och levde sedan blott såsom privatman. Redan
förut hade han företagit längre utländska resor, 1733—1734 och
1736—1739, delvis i studiesyfte. Men 1743 köpte han sig en
malmgård vid Hornsgatan på Söder, och ehuru han fortfarande företog
upprepade och långvariga utrikes resor, hade han här sitt
egentliga hem. Anledningen till hans många resor var nödvändigheten
för honom att utrikes trycka de religiösa arbeten, han nu
författade, ty i Sverige med dess trycktvång var detta ej möjligt. De
förnämsta av dessa voro De cultu et amore Dei (1745) samt
huvudarbetet Arcana cœlestia (1749—1756). Sedan följde andra ända fram
till den 1771 tryckta Vera Christiana religio.
Det liv, han förde under dessa år, var stilla, enkelt och
tillbakadraget. Han var en gammal ungkarl och en enstöring, men
ytterst välvillig mot dem, som besökte honom, och det gjorde
åtskilliga av ren nyfikenhet. Ty för den stora allmänheten var han
egentligen bekant blott såsom andeskådare, och av de flesta
betraktades han såsom ett original eller rent av såsom sinnesrubbad.
Detta var Tessins uppfattning. Av blott nyfikenhet att känna en
underlig man — skriver han — »var jag eftermiddagen den 5 mars
1760 hos assessor Swedenborg. Han bor långt upp på Hornsgatan
på en stor tomt med trädgård och ett litet trähus, honom tillhörigt.
Jag råkade en gubbe av 73 år, till ansiktet fullkomligt lik sal.
biskop Svedberg, men mindre till växten, svaga ögon, stor mun,
blek hy, vänlig, fryntlig, glad och talig». Samtalet kom att falla
på Swedenborgs kort förut (1758) utgivna bok De cœlo et de
inferno. På många objektioner — fortsätter Tessin — »syntes han
mig ej särdeles beredd utan oviss stamlande. Han sade det vara
sig förbudet att omtala, vad änglarna och de döda honom sagt.
Om jordens första upphov hade han aldrig gjort sig bekant under
sina uppenbarelser, och tillkommande händelser voro Herren allena
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Sun Dec 10 10:51:16 2023
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/ilsvlihi/3/0300.html
