Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- Juridik och medicin
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Medicinen.
Men även medicinen hörde till frihetstidens styvbarn, och som
vi minnas hade den s. k. uppfostringskommissionen helt enkelt
föreslagit den medicinska fakultetens indragning, emedan de medicinska
tjänsterna utan det allmännas olägenhet kunna förbliva till antalet
de minsta. Det
originella förslaget ledde
visserligen icke till
någon påföljd, men det
är betecknande för den
allmänna opinionens
uppfattning av
vetenskapen, ty just vid
denna tid stod det
medicinska studiet i
vårt land synnerligen
högt, trots det
obetydliga stöd, det hade
från de maktägandes
sida.
 |
David Nehrman-Ehrenstråle.
Oljemålning av C. Mörth och C. G. Pilo. Lunds universitet. |
Såsom vi förut sett
hade storhetstiden lagt
själva grunden till en
medicinsk vetenskap,
men ej heller mera,
och mycket återstod
att göra. Man hade
visserligen börjat ett
anatomiskt studium,
men de anatomiska dissektionerna kunde snarare betraktas såsom
sällan återkommande folknöjen än såsom i vetenskapligt syfte
företagna undersökningar och studier. De måste således omläggas.
Undervisningen bestod vidare i katederföreläsningar, och den nya tidens
uppgift var att till dem foga praktiska iakttagelser vid sjuksängen.
Kirurgien låg till sist alldeles utanför medicinen och sköttes av
hantverkare. Här var målet att höja kirurgien till en vetenskap,
som även en medicus borde behärska. I viss mån löstes alla dessa
uppgifter av frihetstiden.
Det medicinska studiet vid frihetstidens början.
Vid dess början såg det icke lovande ut. I Lund fanns då blott
en enda medicine professor, Johan Jacob von Döbeln, som
visserligen tyckes hava varit en både begåvad och praktiskt duglig man,
men knappast vidare betydande såsom vetenskapsman. Under åren
1722—1724 var han emellertid tjänstledig, och professuren sköttes
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Sun Dec 10 10:51:16 2023
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/ilsvlihi/3/0313.html
