Illustrerad svensk litteraturhistoria / 3. Frihetstiden / 265 (1926-1932) Author: Henrik Schück, Karl Warburg Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Juridik och medicin

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

vetenskapliga fördelarna, utan att inlåta sig på sättet, huru ett lasarett
praktiskt borde organiseras. Detta gjorde Acrel genom en samma
år utgiven skrift: Genaste sättet att inrätta och underhålla ett lasarett
eller sjukhus. I spetsen för de bägge avdelningarna borde stå för
den ena en läkare och för den
andra en kirurg. Ingendera skulle
åtnjuta någon lön, utan blott
»nådig försäkran att förhjälpas
till annan hederlig tjänst, då han
skiljer sig därifrån och gjort sig
välförtjänt». Acrel, som blev
den förste överkirurgen och som
skötte denna plats ända till 1772,
fick heller icke någon ersättning
för sitt besvär och skrev, då han
blivit utnämnd: »Varken begär
eller förväntar jag för min möda
annan vedergällning än den, som
en godvillig undersåte icke
förnekas kan, nämligen ett gott
namn». Däremot skulle
underkirurgen, »gesällen», avlönas och bo på sjukhuset. Fältskärerna i
Stockholm skulle dessutom i tur varje år låta någon gesäll
tjänstgöra vid lasarettet för den dagliga sjukvården, men »skulle detta
möta svårigheter hos kirurgerna i Stockholm, kunde man tillåta
några studiosi medicinas ifrån Uppsala eller andra universiteter i
Sverige att arbeta i lasarettet, som eljes ej hava ringaste tillfälle
att öva sig i chirurgicis».

Olof af Acrel. Miniatyr i tusch av P. B. Hebbe. 1795. Nordiska Museet.

Såsom vi sett kom detta här skisserade sjukhus till stånd, ungefär
efter den plan, som Acrel framlagt, och där började Acrel sin
undervisning, icke utan vissa slitningar med Bäck, som blev
överläkare på den medicinska avdelningen. Samtidigt med detta arbete
för lasarettet utövade Acrel en flitig kirurgisk författarverksamhet.
Hans viktigaste skrift är den både på tyska och holländska
översatta Chirurgiska händelser (1759). I detta arbete — säger hans
biograf O. Hjelt — visade han sig fullt uppskatta de dietetiska
och hygieniska synpunkterna vid vården av de sjuke. Han varnade
för överflödig värme och fordrade tillgång på frisk, ren luft. Sjuka,
som ledo av varavsöndring, fingo ej placeras i samma rum som
nyopererade: »att utur atmosfären upptagen och inandad rutten
luft förorsakar dödliga inflammationer, bulningar och gangræn, därom
finnas även några olyckliga vedermälen, hända i Stockholms lasarett».

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>