Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Linné
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Båda lämnade Uppsala ungefär samtidigt, 1734, för att resa utrikes. Artedi
for först till England, där han under ett års tid fortsatte sina iktyologiska
studier, samt reste därifrån till Holland, liksom Linné i syfte att där bliva
promoverad till medicine doktor. Av en slump sammanträffade båda i juli
1735 i Leyden, och Linné skaffade Artedi då ett lönande uppdrag: att ordna
en större samling fiskar, som ägdes av en rik apotekare i Amsterdam. Men
detta hann han aldrig avsluta. Den 27 september råkade han på natten falla
i en kanal och drunknade. Därmed avslutades en levnadssaga, som eljes
säkerligen skulle hava blivit en bland de mest lysande i vår vetenskapshistoria.
Linné blev djupt gripen. Då jag såg — skriver han — »den livlösa, stelnade
kroppen och fradgan på de blekblåa läpparna, då jag besinnade min
mångårige, bäste väns olycksöde, då jag erinrade mig, huru många sömnlösa nätter,
mödosamma timmar, resor och omkostnader, den avlidne underkastat sig, innan
han nått till ett sådant mått av kunskaper, att han kunde tävla med vilken
annan som helst, brast jag i tårar». Och han tillfogar: »Då jag förutsåg, att
all denna lärdom, som skulle hava berett honom själv och hans land en
odödlig ära, hotades med tillintetgörelse, så kände jag, att den kärlek, som
jag hyste till min vän, fordrade, att jag uppfyllde det löfte, som vi en gång
givit varandra, nämligen att den efterlevande skulle offentliggöra den andres
iakttagelser.»
Den här omtalade utfästelsen infriade Linné, i det han 1738 utgav vännens
efterlämnade arbete om fiskarna: Ichthyologia sive opera omnia de piscibus
jämte en biografi över författaren. Detta arbete anses inom sitt fack epokgörande,
och Artedis biograf, E. Lönnberg, skriver härom: »Artedi påpekar, att såväl djur
som växter kunna uppdelas i vissa större huvudavdelningar eller klasser, och
dessa kunna antingen vara artificiella eller naturliga, allt efter den använda
indelningsgrunden. Han yrkar på naturliga klasser. En dylik bildades av
fiskarna. Han ådagalägger vidare orimligheten av föregående auktorers försök
att indela fiskarna efter oväsentliga egenskaper, såsom förekomst, storlek eller
dylikt. Den nödiga indelningen inom en klass bör i stället ske på sådant
sätt, att släktena ordnas naturligt liksom i vissa troppar (»manipulos»), och
av dessa bildas sedan ordningarna. De nämnda »tropparna» skulle alltså
ungefär motsvara, vad en senare tids naturforskare kallat familjer. Men varken
Artedi själv eller Linné fullföljde detta sistnämnda, av Artedi givna goda
uppslag. Artedi gick emellertid vidare och fordrade naturliga släkten samt
höll före, att uppställandet av dylika var ett av iktyologiens främsta mål.
Detta var ett stort framsteg, ty släktbegreppet var, om ej alldeles okänt, så
dock åtminstone alldeles oklart inom zoologien före honom. Artedi fastställer,
vad som bör förstås med släkte, och utvecklar även, vilka egenskaper som
kunna anses såsom naturliga och tillförlitliga släktdrag. I sammanhang
härmed framhåller han, att dessas rätta val är ett väsentligt fundament icke blott
för iktyologien utan för hela naturhistorien.» Han sökte ock att skapa en
fast nomenklatur. Varje släkte skulle hava ett enda namn. Arten skulle
betecknas »med epitet, som sattes efter släktnamnet. Men här tog han ej
steget fullt ut, utan tillät, att flera ord användes för artbeteckningen. Detta
berodde därpå, att han önskade att i artnamnet finna en beskrivande term,
tillräcklig för artens igenkännande. Därtill räckte dock i regel ej ett ord.
Ehuru han alltså gjorde släktnamnen till verkliga namn, förblandade han med
avseende på artnamnen namn och diagnos. Det blev sålunda Linné
förbehållet att tjugo år senare slutgiltigt fullborda namngivningen av
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
