Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- Dalin
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Även här kunna vi således spåra en impuls, som Dalin mottog.
Och till sist höll Rydelius — av rent utilistiska skäl — på
modersmålets rätt gent emot den äldre tidens latinförgudning. Syftet, då
man talade eller skrev, var ju, att så många som möjligt skulle förstå
en, och då var det ju onekligen
klokast att begagna det för alla
begripliga modersmålet. Också
detta var en ståndpunkt, som vi
sedan återfinna hos Dalin.
 |
Dalin vid 17 års ålder.
Porträtt målat av hans broder. Vinberga kyrka. |
Av Rydelius’ religiositet tyckes
Dalin däremot ej hava tagit några
djupare intryck; denna var ju ej
heller av det proselytvärvande
slaget, utan framträdde åtminstone i
det yttre såsom en sund och klar
förnuftsreligion, utan någon
särskild värme. Vad Dalins religion
innerst var, veta vi icke — den
företedde nog olika skiftningar
under olika tider — men
religionsfientlig var han knappast någonsin,
och för kristendomen synes han
åtminstone hava hyst vördnad. Voltaires själsfrände blev han aldrig.
Utom från Rydelius mottog han under dessa år även andra
impulser. Då han kom till Lund, vistades där hans åtta år äldre
broder Sven, som 1722 och 1723 skrev och försvarade två
disputationer, i vilka han visade sig såsom en utpräglad rudbeckian. Även
av Sven Dalins åsikter tyckes den yngre brodern hava tagit intryck,
och i det så vitt jag vet enda bevarade ungdomsbrev, som man
har av Dalin, kommer han med en förslagsmening, som troligen
skulle hava vunnit Rudbecks och Verelius’ odelade bifall, så vida
de haft kännedom om den. Han hade nämligen, såsom han
meddelade brodern, gjort den upptäckten, att Hunaland i Hervararsagan
just var deras hembygd Halland: »Jag kan undra på Verelii blindhet,
som satt slaget mellan Angantyr och kung Humble vid Tanais,
där han likväl mycket billigt visar, att Ridgötaland är Småland...
Hunaheden finns i Enslövs socken, vid vilken kant de måst i
Ridgötaland bryta in. Flera Hunanamn finner man ock såsom Hunastad,
Hunahals etc. Dunheden, som de slogos på, kan ha varit
Dunamåse.» På denna ståndpunkt stod Dalin ännu under de första
Stockholmsåren — brevet skrevs 1728 — och blott så småningom
övergick han, i följd av andra impulser, till den rakt motsatta.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Sun Dec 10 10:51:16 2023
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/ilsvlihi/3/0397.html
