Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- Dalins samtida och efterföljare
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
DALINS SAMTIDA
OCH EFTERFÖLJARE
Lovisa Ulrika.
Förtjänsten av den umgängeslivets kultur,
varom nyss talats, tillkommer icke Dalin
ensam, och i mycket var den oadlige
informatorn här endast lärjunge åt andra.
Samtida med honom voro tvenne andra
personligheter, utan vilka Dalin icke fått tillfälle
att utveckla sin naturliga esprit och vilka
bägge i viss mån försågo denna med bränsle.
Jag avser Carl Gustaf Tessin och Lovisa
Ulrika. Tyvärr finnes ingen utförlig, modern biografi över någondera
— måhända därför att ämnet är för rikt och mångskiftande, måhända
ock i följd av brister i bådas karaktärer. I dem funnos onekligen
fläckar, som icke lämpa sig för äreminnet, men båda voro utpräglade
personligheter med starka konstnärliga, litterära, även vetenskapliga
intressen, båda voro betydande intelligenser, båda stodo i
sällskaplig kultur på höjden av sin tid, och likheten sträcker sig
slutligen därhän, att båda av olika skäl misslyckades i det politiska
livet samt efter en lysande ungdom slutade såsom halvt förgrämda
åldringar. De allmänna dragen av Lovisa Ulrikas biografi äro kända
från den politiska historien, men denna bild av den politiserande,
obalanserade, lynniga och obetänksamma furstinnan behöver dock
kompletteras med de drag, som kunna lånas från hennes brev och
dagböcker. I dem möta vi en kvinna, som för sin tid var högt
bildad, intresserad och begåvad, med starka känslor, icke utan
hjärtats godhet och en viss storslagenhet i uppfattningen. I varje
fall var det hon, som skapade det första litterära hov, som funnits
i vårt land, som, ehuru tyska, gav detta den franska kultur, som
sedan präglade hovlivet under återstoden av 1700-talet, och som
kanske mer än andra verkade för upplysningsidéernas spridning
inom den svenska överklassen.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Sun Dec 10 10:51:16 2023
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/ilsvlihi/3/0474.html
