Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Fru Nordenflycht
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Han hade påverkats av upplysningens rationalism; hans kvinnliga
samtida tog däremot intryck såväl från upplysningen som från den
motsatta rörelsen, från 1700-talets förromantik.
Med fullt medveten kraft gör sig utlandets förromantik gällande
först omkring 1750, och det vittnar högt om fru Nordenflychts
andliga vakenhet, att hon genast uppfattade och påverkades av de
nya uppslagen. Men redan före 1750 funnos inom den europeiska
litteraturen vissa tendenser att bryta med tidens rationalism och
utilism. Mest betydde den gryende sentimentaliteten. Ty i det
rikare själsliv, som sentimentaliteten förutsätter, ligger redan ett frö
till romantikens längtan och dess oändlighetskänsla. Den, som först
anslog dessa strängar, var Steele i sina Spectatorsuppsatser samt
sedermera ännu starkare i sina komedier. Genom dessa blev han
stamfadern till det »rörande lustspelet», som särskilt utvecklades i
Frankrike av Nivelle de la Chaussée, på 1730-talet, men även till
det tårdrypande borgerliga sorgespelet, som inleddes med George
Lillos London merchant (1731). Också i romanen, särskilt i
Richardsons, röjer sig denna sentimentalitet. Men den, som i detta
fall gjorde den mest betydande insatsen, var Edward Young, vars
berömda Complaint or Night-Thoughts trycktes 1742—1744. Där
har sentimentaliteten redan fått den romantiska färgtonen,
nattstämningen, världssmärtan, och även i fru Nordenflychts alldeles samtidigt
skrivna dikter återfinna vi något av detta, ehuru hon med all säkerhet
ej kände till Youngs poem, som då ännu voro outgivna. Båda gåvo
uttryck åt något, som så att säga låg i luften, åt ett vinddrag, av
vilket Voltaire och Dalin alls icke berörts. Denna sentimentalitet,
som står i så stark motsats till tidens förståndsbildning, har ock ett
religiöst inslag, som bådar en brytning med upplysningen. Young
är icke ortodox, men ännu mindre rationalist. Han har icke något
behov att bevisa Guds existens, ty hans känsla har redan givit
honom den visshet, han behöver, icke något behov av en dogmatik,
som klarlägger Guds egenskaper, ty hela hans väsen genomströmmas
av det oändliga, och det var denna nya känsloreligion, som några
år senare, hos Rousseau, kom att stå såsom den fullt medvetna
motsatsen till upplysningens innehållstomma förnuftstro.
Sådan var atmosfären i Europa under fru Nordenflychts ungdom.
Den nya upplysningsfilosofien hade då börjat spridas, men mot
denna hade i sentimentaliteten en motrörelse börjat. Fru
Nordenflycht tog redan som ung intryck från bägge hållen, och det dröjde
länge, innan hon kom till någon klarhet i tidens andliga frågor;
fullt gjorde hon det aldrig. Men det tilldragande i hennes
personlighet är just hennes ständiga strävan att finna ett svar på livets
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
