- Project Runeberg -  Illustrerad svensk litteraturhistoria / 3. Frihetstiden /
436

(1926-1932) [MARC] Author: Henrik Schück, Karl Warburg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Fru Nordenflycht

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

längre dikt, Fruentimrets försvar, som visserligen på sin tid mycket
beundrades, men i vilken hon icke fått fram det minsta av det,
som just var hennes styrka. Dikten är i stället en lärd, torr katalog
över världshistoriens alla på huvudets och hjärtats vägnar utmärkta
kvinnor, och fru Nordenflycht hade nog liten smak att låta denna
katalog mynna ut i en hyllning åt Lovisa Ulrika. Ehuru hon således
i denna punkt ansåg sig böra protestera mot Rousseau, var hennes
beundran för honom likväl oförminskad. I honom såg hon icke
upplysningsrörelsens motståndare, utan framför allt
upplysningsfilosofen, som bekämpade de olycksaliga »fördomar», som höllo
mänskligheten i andlig träldom. Den hyllning, hon ägnade honom,
blev därför en hyllning åt upplysningen och dess kulturkamp. O
fördom — utropar hon — du breder ditt mörka täcke över jorden,
»du är de dummes gud», och den vise har aldrig lyckats avhugga
hydrans alla huvuden. Fördomen har alltid hopen på sin sida.
Men du — säger hon till Rousseau —

        som dristigt tänker,
Min sannings hjälte, du, som ler åt lyckans skänker,
I frihets sköte född, du vågat mången gång
Åt hydran byte ge och bryta vanans makt.
Säg, Rousseau, vad för moln, som nu din syn förblindar,
När könet du så hårt i vanmakts bojor lindar.


I samma passus anför hon tre av dessa vise, som kämpat mot
fördomen: Sokrates, Galilei och — Helvétius, vars De l’esprit
utkommit 1758. Här har hon dock ansett sig böra tillfoga en not:
Helvétius hade med anledning av sin bok blivit förvisad från hovet
och Paris, men »att han skrivit mot préjugéer lärer icke nekas,
ehuru man ej kan medgiva allt, vad han anfört i sin bok».
Högst satte hon Voltaire, och den fromme Gjörwell hade med
henne flera debatter om denne »hennes heros, hennes avgud». Hon
är — skriver han — »så passionerad för honom, att hon ej kan
inse honom vara naturalist». I Tankebyggarorden valde hon ock
det namn, Uranie, som Voltaire givit sin älskarinna, madame du
Châtelet, och hon och hennes kotteri ville, fullt medvetet, uppträda
såsom den franska upplysningens pioniärer i Sverige. I det av fru
Nordenflycht skrivna företalet till Witterhetsarbeten (1759) heter
det: »I forna tider höllos Reinicke Foss och Rimkrönikan här i Norden
för mänskliga snillets underverk. I vår tid äro Esprit des lois,
Henriaden, Essay on man och Encyklopedien klandrade och försmådda.
Jag vet icke, vilketdera omdöme mest vanhedrar människovettet.»

Våra försök.



Tankebyggarorden — eller rättare: fru Nordenflychts kotteri —
ville således åstadkomma en revolution inom den svenska vitterheten.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 10:51:16 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/ilsvlihi/3/0526.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free