Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- Romanen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
avgöras, vilketdera det andra överträffar.» Arbetet ansågs också
så pass förnämligt, att de bägge auktorerna tillätos dedicera det
till den nye kronprinsen Adolf Fredrik. Första delen kom ut 1742,
den sista 1744, varefter (1745) följde ett tilläggshäfte med »innehåll
och register», som utgivits av Mörk ensam. Att skilja ut de bägge
författarnas olika andel i romanen torde vara omöjligt. Men antagligt
är, att Mörk, åtminstone under arbetets fortgång, tagit ledningen.
Adalrik och Giöthilda.
Händelsen är förlagd till ynglingaättens tid. I Uppsala regerar konung
Domar, vars syster varit gift med konungen över Kimbernäs (Skåne). Dennes
son Adalrik är således syskonbarn med hjältinnan, Giöthilda, som är Domars
dotter. Romanens bov är Regner jarl, som efter det kimbriska konungaparets
död fått i uppdrag att förvalta riket för Adalrik. Han söker undanröja den
fyraårige gossen, men denne räddas av den trogne Angantyr, och ehuru han
uppfostras bland herdar, visar han tidigt sitt hjältegry. Att redogöra för
innehållet i det följande skulle taga flera sidor, och jag fruktar ändå, att läsaren
skulle hava svårt att följa med, ty det hela är ett virrvarr av händelser fram
och tillbaka med ett rent vimmel av personer — Mörks idé att utgiva ett
särskilt häfte med förteckning på dessa och en mera kortfattad redogörelse
för innehållet var därför i hög grad av behovet påkallad. Huvudpunkterna
äro emellertid följande. Ymislands konung Hjalte kommer till den strand,
där Angantyr och Adalrik bo. Adalrik blir nu Hjaltes fosterson och växer
upp till en väldig hjälte, som utför en hel serie av underbara bragder. Bland
annat besegrar han Giöthildas bror Digner och erövrar från honom
ynglingarnas släktklenod, svärdet Risanöt. Efter åtskilliga andra äventyr kommer han,
okänd, till Fyrisvall, där han genast räddar Giöthilda från ett överfall och
naturligtvis förälskar sig i henne. Giöthilda har emellertid tvenne friare, Atle
och Seminger, och ställd inför valet mellan dessa, lovar hon att taga den till
gemål, som kan återförskaffa svärdet Risanöt. Strax därefter uppträder ännu
en tredje friare, jätten Rhomund, som besegras av Adalrik. Nu börjar man dock
misstänka, att han är den, som rövat ynglingarnas segersvärd, och Giöthilda,
som förälskat sig i honom, uppmanar honom att fly. Det gör han, åter börjar
en serie äventyr, och för dylika råkar nu även Giöthilda ut. Hon har
nämligen flytt från Fyrisvall och förklätt sig till gosse. Sedan kastas de älskande
om varandra, råkas och skiljas. Under tiden förbereder Adalrik sitt stora
anfall på den trolöse Regner. I striden blir Adalrik fången, och man tror, att
Giöthilda begått självmord. Men Adalrik befrias av sina trupper, Giöthilda
lever och har räddat sig. Allt slutar således i lycka: »Domar lade själv
Adalriks och Giöthildas händer tillhopa och slog en oupplöslig knut på deras
kärlek.»
I Adalrik och Giöthilda löpa nästan alla föregående romanstilar
och motiv samman. Det starkaste intrycket hade de båda
författarna tagit av Télémaque. Där skildras ju, huru Minerva under
gestalten av Mentor följer den unge Télémaque på hans resa. På
samma sätt har Adalrik en beskyddare i guden Tyr, som för sin
skyddsling uppenbarar sig såsom dennes fosterfader Svipdager: »Han
hade ritat några rynkor i sitt ansikte, och de glesa silverhåren hängde
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Sun Dec 10 10:51:16 2023
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/ilsvlihi/3/0590.html
