Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- Inledning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
INLEDNING
De olika kulturströmningarna.
Såsom jag i den föregående delen av detta arbete
framhållit var utilismen frihetstidens signum. Men jag
framhöll ock, att denna utilistiska synpunkt mot århundradets
mitt kom att bryta sig mot en annan, slutligen
övermäktig, nämligen esteticismen, det vittra, skönlitterära
intresset. Jag framhöll vidare, att dessa båda motsatta strömningar
visst icke voro de enda i tiden, utan att även andra funnos. Den
från 1600-talet fortlevande ortodoxismen hade att kämpa å ena
sidan mot de mera känslobetonade sekterna, å den andra mot den
gryende upplysningsrörelsen med dess fordran på tolerans. Vidare
stod den vaknande liberalismen mot det politiska envälde, som från
konungen övergått till riksdagen, en strid, som företrädesvis kom
att röra sig om tryckfriheten. Likaså sökte jag visa, huru
ortodoxismens och upplysningens rationalism redan under denna tid fått
en motståndare i den allt starkare sentimentaliteten, och huru det
intresse för moralen, som kännetecknat frihetstidens äldre skede,
mot dess slut avlöses av den från Frankrike stammande
libertinismen.
Tidstyperna.
Dessa olika strömningar möta oss också inom den gustavianska
tidens kultur, och linjerna ha nu blivit klarare. Det är två
författarpersonligheter, som i hela Europa, och således även hos oss,
trycka sin stämpel på tidens kultur. Det är Voltaire och Rousseau.
Motsättningen dem emellan återfinnes överallt, ofta alls icke
medvetet och ej sällan hos en och samma individ. Nästan alla
företeelser kunna återföras visserligen ej direkt till de båda franska
författarna, men till de båda motsatser, för vilka de stå såsom de mest
typiska representanterna. Det är förståndet och känslan, som under
denna tid bryta sig mot varandra, men också libertinismen och den
nya sentimentala moralen. Utilismens roll är däremot utspelad,
intresset för diktkonsten, framför allt för teatern, har efterträtt
frihetstidens entusiasm för de »nyttiga» vetenskaperna, och idealen hava
blivit andra. Ett omdöme, som historikern Schönberg fäller om en
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Sun Dec 10 10:52:13 2023
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/ilsvlihi/4/0021.html
