Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kellgren
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
två år senare upp i gymnasiet och blev 1768 student i Åbo. Hans
kunskapsmått vid denna tid var säkerligen ganska minimalt, ty såsom
vi minnas lästes vid de svenska gymnasierna — utom teologi och
logik, för vilka han ej hade några anlag — egentligen blott klassiska
språk, och någon enskild informator
tyckes han ej hava haft. Emellertid
finner man av ett brev från hösten 1770,
att han kunde mycket bra franska. I
Skara hade han nog icke haft tillgång
tdl någon fransk språklärare, och detta
språk har han därför antagligen lärt
sig först i Åbo, där det fanns en
fransk språkmästare, kapten De
Lamothe, som för sina åhörare föredrog
Télémaque. På egen hand tyckes
han dessutom hava börjat med
engelska, ehuru han helst anlitade franska
översättningar. I tyskan var han sämst,
och bland hans efterlämnade böcker
fanns ingen på tyska; någorlunda har
han likväl behärskat språket, och
han har fritt översatt dikter av Wieland och Lessing. Dessa
studier drevos emellertid vid sidan av universitetsundervisningen
likaså hans läsning i svensk vitterhet. Redan före studenttiden
hade han läst Argus och Holbergs komedier »med flera dylika
pjäser», och sedan gjorde han tydligen bekantskap med Creutz
och Gyllenborg; för de äldre svenska skalderna intresserade han
sig säkerligen ganska litet. Hans egentligen akademiska studier
omfattade företrädesvis de latinska poeterna, särskilt Horatius,
Propertius och Catullus. Av professorernas föreläsningar drog han
dock näppeligen någon större nytta, och även dessa studier
förefalla att väsentligen hava varit självstudier. Betydelse för hans
utveckling hade knappt någon annan universitetslärare än Porthan,
som då var docent i latinsk vältalighet och 1772 blev bibliotekarie.
 |
| J. H. Kellgren. Silhuett. Göteborgs stadsbibliotek. |
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
