Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- Thorild
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
THORILD
Thorilds barndom.
Jag är — skrev Thorild i ett brev till Leopold — »en
chevalier errant och har ingen prinsessa i landet».
Yttrandet återger träffande hans levnadssaga, ty över denna
ligger det något hemlöst, vilse, och såsom en vandrande
riddare slutade han också sitt liv, fjärran från
fosterjorden. Något hem i Sverige hade han aldrig haft. Han föddes i
april 1759 på hemmanet Blåsupp i Bohuslän — namnet
Blåsupp ser ju nästan ut som ett varsel om hans kommande
verksamhet. Hans förfäder hade varit torpare, och ehuru fadern stigit
till kronolänsman, var även han i själva verket en fattig
jordbrukare. Han dog, när den yngste sonen, Thomas Thorén,[1] blott
Var ett eller två år; modern hade gått hädan redan en månad efter
hans födelse. Något föräldrahem, som han kunde minnas, hade han
således aldrig haft. Först tog en moster vård om honom, sedan
morfadern, så — då han blivit sex år — en äldre broder, som bodde
i Kungälv. Men denne dog redan 1770. Rektorn för trivialskolan
i Kungälv, Anders Tranchell, hade dock fäst sig vid den begåvade,
vackre gossen, och tog honom till sig. 1772 skickades han till
gymnasiet i Göteborg, där en bror till Tranchell blev hans
beskyddare. På gymnasiet gick han i tre år, och dessa år tyckas hava
varit ganska betydelsefulla för hans utveckling, ty läroverket var
utan tvivel ett bland de bättre i riket. Särskilt tyckes lektor Gabriel
Beyer, som just då låg under åtal för swedenborgska kätterier, hava
inverkat på honom, och Thorild tog utan tvivel intryck av den
religiöst färgade rationalism, som låg i swedenborgianismen, sådan
denna tolkades av Beyer. Denna swedenborgianism kan väl ej
spåras i Thorilds tidigare brev och skrifter, i vilka han snarare
synes påverkad av herrnhutismen. Men den fanns säkerligen latent
hos honom och dyker upp i ett 1790 utgivet arbete. Huru han för
övrigt än växlade åsikter, fanns alltid ett drag av sektprofet kvar
hos honom, och detta synes återgå ända till gymnasieåren. Vidare
[1] Namnet Thorén ändrade han först 1785 till Thorild.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Sun Dec 10 10:52:13 2023
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/ilsvlihi/4/0400.html
