- Project Runeberg -  Illustrerad svensk litteraturhistoria / 4. Gustavianska tiden /
360

(1926-1932) [MARC] Author: Henrik Schück, Karl Warburg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Thorild

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

en blomma, i aftonstjärnan, i morgonrodnan! Huru han älskar dig
i en öm själs tillgivenhet! Hör, hans präster, hans vänner kalla
dig — Sokrat, Epikur, Thomas, Gessner, Pope, Rousseau, alla ömma
och alla sublima snillen.» Citaten visa, att Thorild, då han skrev
till Arist, att han såsom filosof övergivit Kristi religion, i själva
verket antagit en ny, som mer än kristendomen var fylld av mystik.

Huru långt denna spinozism sträckt sig hos Thorild, är en
omtvistad fråga. Albert Nilsson ser framför allt i Thorild den logiske,
rationalistiske tänkaren, och han tillmäter Spinoza en avgörande
betydelse för Thorilds hela världsåskådning. Enligt Martin Lamm
fortfor Thorild däremot alltjämt att vara känslotänkaren: »Spinoza
har förvisso i några punkter på ett avgörande sätt befruktat Thorilds
tankevärld. Men oftast rör han sig med de spinozistiska argumenten
och formuleringarna för att få fram helt andra värden än dem,
Spinoza avsett... Det är ej Spinoza, som gjort Thorild till
rationalist, utan Thorild, som gjort Spinoza till Stürmer und Dränger,
alldeles som samtidigt Herder och Goethe gjorde i Tyskland.» Och
längre fram sammanfattar han sin undersökning: »Spinoza hade
befriat Thorild från den dualism mellan Gud och världen, som pinat
honom i den uppenbarade religionen. Han hade också befriat honom
från det ständiga kompromissandet mellan tro och vetande. Men
hans händelselösa, döda universum kunde lika litet tillfredsställa
Thorild som de moderna materialisternas uppfattning av världen
såsom ett dött urverk.» Till impulserna från Spinoza sällade sig
därför andra, minst lika betydande. Så vitt jag vågar döma i denna
stridsfråga, måste jag ansluta mig till Lamms uppfattning.

Robinet och Shaftesbury.



De nya impulserna kommo från Robinet och Shaftesbury. Genom
att acceptera Robinets molekylarteori fick Thorild hela universum
till en stor organism, i vilken varje stoftgrand också var besjälat
och levande, »krafter», som fått sitt liv genom en hela universum
behärskande och fyllande »allkraft», genom Gud, som håller alla
de andra krafterna i jämvikt eller »harmoni». »Kraft» och
»harmoni» bli därför för Thorild världsbyggnadens pelare. Det sista
inslaget, från Shaftesburys platonska skönhetslära, färgar kanske
starkast Thorilds världsbild. Genom krafternas samverkan skapas
skönheten i världen. Gud, som är allkraften och harmonien, är den
högsta skönheten, och denna skönhet sammanfaller med det goda.
Naturen blir ett konstverk, där alla delar underordna sig det hela,
där, såsom Thorild älskar att uttrycka sig, tonerna dö för
melodiens skull. Varje del i naturen måste inskränkas, lida, ja, kanske
gå under för det helas skull. Det fordras dissonanser, för att den
stora skapelsemelodien skall bliva fulltonig. Här hava vi således

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 10:52:13 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/ilsvlihi/4/0411.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free