- Project Runeberg -  Illustrerad svensk litteraturhistoria / 4. Gustavianska tiden /
383

(1926-1932) [MARC] Author: Henrik Schück, Karl Warburg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Thorild

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

[den] efter tre dagar tillbaka — en petitesse under hans egen
petitesse! Och något, som jag kallade en 2-öres höghet. Han tar allt
för en stark affektation. Hjärta är honom obegripligt (liksom rätt
gott förstånd). Men hos mig är både i straffet och äran allt det
rent allvar och min själs känsla, som ej i bäggedera är relief av
inbillning och poesi. Jag vill lika uppriktigt med det ena säga: han
är en låg, gäckande byting — som med det andra: han är en skald
av oändligt behag.»

I själva verket handlar Den nye granskaren mest om Thorild
personligen. Men han har där ock avtryckt det företal, som han
skrivit till Lidners Medea, och i detta har han, kort och koncist,
framlagt sitt estetiska program: »Snillets krafter verka som naturens,
så olika, så fritt, så oändligen underbart i rikedom och styrka. Ve
den dåren, som vågar giva dem en lag, annan än förträfflighetens,
än fullkomlighetens och livets! — — — Skall då snillet fritt
få rasa? Nej! Giv lag emot dess oordningar, men ej för dess
krafter.» Snillet 1er åt alla falska lagar. Dåren finner naturligen en
för vild flykt hos snillets fantasi: »Låt oss klippa de starka
vingarna! Det ser täckt ut, säger medelmåttan. I litenhetens ögon är
naturen en stor ruin, en hopkastad massa av under och
förträffligheter. Huru skall man få skick på den? ropa de. Se, det vilda
störtande vattenfallet! Det ville de tvinga in i sin lilla kanal för att
sedan efter den goda smaken och de erkända lagar låta utspringa i
konstens små spelande kaskader. Natur! Du är mäktigare än dåren.
Ändå störtar vattenfallet, ändå utflyger inbillningen, stark och
majestätlig. Snillet segrar».

Företalet till Passionerna 1785.



1785 trycktes äntligen Passionerna — egendomligt nog först tre
år, efter det detta omdebatterade stycke skrivits. I företalet utvecklade
Thorild ytterligare den svenska Sturm- und Drangrörelsens estetiska
program i dess skarpa motsats till rokokon: Jag vädjar — skriver
han här — »från lagar, vars ton jag ej funnit nog stark och
bjudande, till naturens, till de eviga, allmänna av sanning och skönhet.
Vem urskiljer dem? De gudomligaste ögon, den renaste och högsta
känsla.» Vi ha hittills lidit under smålagarnas despotism. Man har
sedan snillets jollerdagar en viss konstnyck. Men »kan här givas en
skönhet, som ej är den antagna? Kan denna skönhet även vara en
högre? Galliens modekrämerska härskar över oss för länge. Andra
folkslag hava redan en självständighet. Och vi yrsla i
ungdomsåren. För dessa kan den giva lagar. Men den vågar det för snillen
och konungar!... Vad känner ni, vad läser ni, vad har ni omkring
er? Galliens lättheter, dagens glada eller seklernas och folkslagens
odödliga alster? Man har skapat av sin medelmåtta en natur, satt

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 10:52:13 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/ilsvlihi/4/0439.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free