53 (Illustrerad svensk litteraturhistoria / 5. Romantiken)

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Genombrottets närmaste förberedelser

scanned image

<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

förtröstan på ett slags försyn.» Och vid ett annat tillfälle skrev han:
»Må den allt förhärjande egoismen, som nu även fått en synlig
representant i Europas behärskare, med högre och högre trots slunga
i sitt gap åldriga troner, kvarlevande dygder, uppblommande
sällheter! Må det skändligaste smicker ännu i decennier röka på dina
altaren, avgrundens fosterson!... Men må du åtminstone unna oss att
genom tanken leva i en bättre värld!» Hans sympatier följde
istället den europeiska reaktionens mest bemärkta förkämpar, furst
Metternich och dennes litterära biträde F. von Gentz: »Friedrich Schlegel
lär vara utgivare, med Gentz, till den tidning, som utkommer från
österrikiska högkvarteret. Fransoserna säga, att han häftigt
deklamerar. Give Gud, att jag finge läsa hans tidning och kyssa var
bokstav av den inspirerade mannen.» Underrättelsen om Gustav Adolfs
avsättning väckte därför en djup förstämning i Aurorakotteriet, och
även Elgström, som vistades i Stockholm och tagit intryck av
revolutionsförtjusningen, erkände konungens förtjänster: »Han är den ende,
som vågat upphöja sin röst mot förtrycket; men vår stat är icke
Platons.» Den tryckfrihet, som av de nya männen ställdes i utsikt,
imponerade ej på Atterbom. Antagligen, skrev han, skulle Leopold
nu i högst rörande oder och tal avhandla fanatismen, och troligen
skulle några hovpredikanter utge postillor, »där ej en enda gång Gud
eller Jesus nämnas, utan kanske någon gång vårt väsendes upphov».
Mer väntade han sig ej av denna frihet.

Planer på Phosphoros.

Trots det att han i sin pessimism blev mera sannspådd än
optimisterna, gav den nya tryckfriheten likväl uppslaget till den litterära
strid, som nu utbröt. Redan vid ombildningen av Musis amici till
Aurora tyckes man hava haft planer på en vitter publikation, och
ett tillämnat »häfte av Aurora» omtalas redan på sommaren 1808.
Därav blev emellertid tills vidare ingenting. Men så utkom på
sommaren 1809 Wallmarks Journal, och Elgström underrättade Palmblad
om, att Silverstolpe tänkte återupptaga utgivandet av sin: »i den
måste vi nedlägga våra åsikter och utså några frön för evigheten».
Palmblad hade emellertid en annan mening: »Att fullkomligt förena
sig med honom, anser jag betänkligt. Jag tror mannen själv vara
alltför förståndig för att vara förnuftig. Hans åsikt kan väl röra vår
i vissa punkter, men ej överensstämma med det hela. Känner du
ock ej den förlåtliga fåfängan att vara anförare för sin egen trupp,
då i stället, om vi förena oss under Silverstolpes fanor, vi måste
räknas som dennes arrièregarde?» I stället kom man att tänka på
Hammarsköld. I brev av den 6 oktober skrev Atterbom till
Elgström, att han börjat »spekulera på en förbindelse med

<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>

Project Runeberg, Sun Dec 10 10:53:02 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >> https://runeberg.org/ilsvlihi/5/0081.html

		Illustrerad svensk litteraturhistoria / 5. Romantiken / 53 (1926-1932) Author: Henrik Schück, Karl Warburg Table of Contents / Innehåll \| << Previous \| Next >>
	Project Runeberg \| Catalog \| Recent Changes \| Donate \| Comments? \|