Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Stridens följder
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Oaktat allt vad Grundtvig däremot kan invända, så anser jag honom för att ej äga
synnerligen klar blick för den inre konstruktionen av hyperboreismen, om han
icke ser, att Thor är solens genius... Jag går icke ut på en död
bokstavsriktighet; mitt huvudmål är att upptäcka Nordens förlorade fantasi, och om mitt
schema för detta upptäckande är a priori rätt, så är ett motsägande faktum, om
det kunde framvisas, blott en skenbar motsägelse.» Att döma härav tyckes han
icke hava känt till Grundtvigs 1808 utgivna Nordens mythologi; eljes hade han
kunnat trösta sig med, att denna i det närmaste var lika fantastisk. Den nyktre
Palmblad slog utan tvivel huvudet på spiken, då han till Atterboms brev fogade
den anmärkningen, att han var för litet kännare av ämnet för att avgöra, »om
Atterbom fattat den nordiska så kallade symboliken sådan, som göterna verkligen
tänkt den, eller sådan han tror, att de bort tänkt den».
Med kommentaren må det emellertid vara huru som helst; själva Skaldarmal
är i varje fall en »götisk» dikt, äldre än de först i juli samma år publicerade
Idunadikterna. Härav kan man likväl ej draga den slutsats, för vilken Atterbom
synes hava varit böjd: att Skaldarmal givit väckelsen till den götiska rörelsen.
Geijer kände vid denna tid icke Atterbom, det Götiska förbundet stiftades i
februari 1811 — således innan Skaldarmal sett dagen — och Lings Gylfe, som torde
kunna göra anspråk på att gälla som den äldsta götiska dikten, var tryckt redan
i det första häftet av Lyceum, som kommit ut i september 1810; skriven var
dikten redan 1809. Den götiska rörelsen uppstod alldeles samtidigt på flera håll,
i Lund med Lings Gylfe och Tegnérs Svea, i Uppsala med Skaldarmal, i
Stockholm med Götiska förbundet, och som vi sett voro polyfemisterna i Stockholm
inne på samma väg, dit alla, som det tyckes, kommit oberoende av varandra.
Goticismen var en naturlig följd av romantiken — förberedelser hava vi ju
iakttagit redan under förromantiken — Idunas framträdande hälsades också med
hänförelse av den nya skolan, och polyfemister och fosforister betraktade idunister
såsom vapenbröder.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
